Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

Länk till den här jämförelsesidan

Both sides previous revision Previous revision
Next revision
Previous revision
sv:abstrakt-arbete-och-vaerde-i-marx-system [2018/10/09 09:43]
henriksson [III]
sv:abstrakt-arbete-och-vaerde-i-marx-system [2018/10/12 11:23] (aktuell)
henriksson [III]
Rad 287: Rad 287:
 Dessa referenser torde rättfärdiga min slutsats att jag inte tog värdets innehåll för att innebära arbetet betraktat uteslutande från materiell teknisk sida. Snarare är min förståelse snarlik begreppet samhälleligt likställt och delat arbete som diskuterats tidigare. Men det begreppet, vilket återfinns på många ställen i boken, förklarades inte tillräckligt och var i behov av viktiga korrigeringar. I den här föreläsningen har jag dragit en skarp linje mellan samhälleligt likställt arbete i allmänhet (vilket inte enbart förekommer i varuproduktionen utan även i till exempel socialismen) och abstrakt-allmänt arbete som är likställt i den specifika form som är gäller för varuproduktionen. Låt oss nu ställa frågan: förstår Marx värdets innehåll som samhälleligt likställt arbete i allmänhet eller abstrakt allmänt arbete? Med andra ord, när vi refererar till arbetet som värdets innehåll, inbegriper vi i arbetsbegreppet alla de karakteristika som vi inkorporerade ovan i begreppet abstrakt arbete, eller betraktar vi arbetet i bemärkelsen samhälleligt likställt arbete som inte inkorporerar dessa karakteristika vilka betecknar den samhälleliga arbetsorganisationen i varuproduktionen?​ Sammanfaller arbetsbegreppet som värdets innehåll med begreppet abstrakt arbete vilket konstituerar värdet, eller är det förra begreppet vidare än så? Vid första anblicken kan man finna argument till stöd för båda tolkningarna av ›värdets innehåll› i Marx texter. Å ena sidan kan man finna argument som till synes innebär att vi med arbetet som värdets innehåll ska förstå något mer begränsat än abstrakt arbete, det vill säga, arbete utan alla de samhälleliga karakteristika som hör till det i varuproduktionen. Dessa referenser torde rättfärdiga min slutsats att jag inte tog värdets innehåll för att innebära arbetet betraktat uteslutande från materiell teknisk sida. Snarare är min förståelse snarlik begreppet samhälleligt likställt och delat arbete som diskuterats tidigare. Men det begreppet, vilket återfinns på många ställen i boken, förklarades inte tillräckligt och var i behov av viktiga korrigeringar. I den här föreläsningen har jag dragit en skarp linje mellan samhälleligt likställt arbete i allmänhet (vilket inte enbart förekommer i varuproduktionen utan även i till exempel socialismen) och abstrakt-allmänt arbete som är likställt i den specifika form som är gäller för varuproduktionen. Låt oss nu ställa frågan: förstår Marx värdets innehåll som samhälleligt likställt arbete i allmänhet eller abstrakt allmänt arbete? Med andra ord, när vi refererar till arbetet som värdets innehåll, inbegriper vi i arbetsbegreppet alla de karakteristika som vi inkorporerade ovan i begreppet abstrakt arbete, eller betraktar vi arbetet i bemärkelsen samhälleligt likställt arbete som inte inkorporerar dessa karakteristika vilka betecknar den samhälleliga arbetsorganisationen i varuproduktionen?​ Sammanfaller arbetsbegreppet som värdets innehåll med begreppet abstrakt arbete vilket konstituerar värdet, eller är det förra begreppet vidare än så? Vid första anblicken kan man finna argument till stöd för båda tolkningarna av ›värdets innehåll› i Marx texter. Å ena sidan kan man finna argument som till synes innebär att vi med arbetet som värdets innehåll ska förstå något mer begränsat än abstrakt arbete, det vill säga, arbete utan alla de samhälleliga karakteristika som hör till det i varuproduktionen.
  
-Vilka argument finner vi till stöd för denna lösning på problemet? Marx menade ofta med värdets innehåll något som inte blot kan anta samhällelig varuform utan även en annan samhällelig form. Innehåll förstått som något som har förmågan att anta olika samhälleliga former. Det är just den här förmågan som skiljer ut samhälleligt likställt arbete men inte abstrakt arbete, det vill säga arbete som redan har antagit en bestämd samhällelig form. Samhälleligt likställt arbete kan anta formen av arbete som organiserats i varuproduktion och formen av arbete som organiseras i till exempel en socialistisk ekonomi. Med andra ord betraktar vi i det här fallet samhälleligt likställt arbete i sin abstrakta form och bortser från de modifieringar som sker med innehållet självt (det vill säga arbetet) av den ena eller andra av dess former. Förekommer detta begrepp för värdets innehåll i den här bemärkelsen i Marx verk? Vi kan nu besvara den frågan jakande. Tänk till exempel på den passage där Marx skriver att »bytesvärde är ett viss samhälleligt sätt att uttrycka det arbete som använts på ett föremål».((//​Kapitalet. Första boken//, a.a., s. 71.)) Arbetet betraktas här tydligt som ett abstrakt innehåll, vilket ​kan anta antingen den ena samhälleliga formen ​eller den andra. När Marx skriver i sitt berömda brev till Kugelmann den 11 juli 1868,​((Föreligger i utdrag i a.a., s. 738ff. Ö.a.)) att i varuproduktionen manifesteras ​den samhälleliga arbetsdelningen i värdeformen,​ så betraktar han återigen samhälleligt delat arbete som innehåll, vilket kan anta den ena eller andra samhälleliga formen. I det andra stycket i avsnittet om varufetischismen förklarar Marx direkt att vi kan finna »värdebestämningarnas innehåll»((A.a.,​ s. 62.)) inte enbart i varuproduktionen utan även i till exempel en patriarkal familj eller ett medeltida gods. Här ser vi hur arbetet representerar ett innehåll som kan anta olika samhälleliga former.+Vilka argument finner vi till stöd för denna lösning på problemet? Marx menade ofta med värdets innehåll något som inte blot kan anta samhällelig varuform utan även en annan samhällelig form. Innehåll förstått som något som har förmågan att anta olika samhälleliga former. Det är just den här förmågan som skiljer ut samhälleligt likställt arbete men inte abstrakt arbete, det vill säga arbete som redan har antagit en bestämd samhällelig form. Samhälleligt likställt arbete kan anta formen av arbete som organiserats i varuproduktion och formen av arbete som organiseras i till exempel en socialistisk ekonomi. Med andra ord betraktar vi i det här fallet samhälleligt likställt arbete i sin abstrakta form och bortser från de modifieringar som sker med innehållet självt (det vill säga arbetet) av den ena eller andra av dess former. Förekommer detta begrepp för värdets innehåll i den här bemärkelsen i Marx verk? Vi kan nu besvara den frågan jakande. Tänk till exempel på den passage där Marx skriver att »bytesvärde är ett viss samhälleligt sätt att uttrycka det arbete som använts på ett föremål».((//​Kapitalet. Första boken//, a.a., s. 71.)) Arbetet betraktas här tydligt som ett abstrakt innehåll ​som kan anta antingen den ena eller den andra samhälleliga formen. När Marx skriver i sitt berömda brev till Kugelmann den 11 juli 1868,​((Föreligger i utdrag i a.a., s. 738ff. Ö.a.)) att den samhälleliga arbetsdelningen ​i varuproduktionen manifesteras  ​i värdeformen,​ så betraktar han återigen samhälleligt delat arbete som innehåll, vilket kan anta den ena eller andra samhälleliga formen. I det andra stycket i avsnittet om varufetischismen förklarar Marx direkt att vi kan finna »värdebestämningarnas innehåll»((A.a.,​ s. 62.)) inte enbart i varuproduktionen utan även i till exempel en patriarkal familj eller på ett medeltida gods. Här ser vi hur arbetet representerar ett innehåll som kan anta olika samhälleliga former.
  
-Vi kan nu framföra ett argument till stöd för den motsatta tesen, enligt vilken vi måste se abstrakt arbete som värdets innehåll. För det första finner vi några uttalanden från Marx som bekräftar detta, till exempel ​»[varorna] relaterar ​sig […] till det abstrakta mänskliga arbetet som sin //​gemensamma samhälleliga substans//​».((//​Supplement//,​ a.a., s. 61.)) Detta uttalande lämnar inget utrymme för tvekan om att abstrakt arbete inte enbart är skapare av värde utan även värdets substans eller innehåll. Samma slutsats kan nås på basis av metodologiska betänkanden.+Vi kan nu framföra ett argument till stöd för den motsatta tesen, enligt vilken vi måste se abstrakt arbete som värdets innehåll. För det första finner vi några uttalanden från Marx som bekräftar detta, till exempel varorna ​»relaterar ​sig […] till det abstrakta mänskliga arbetet som sin //​gemensamma samhälleliga substans//​».((//​Supplement//,​ a.a., s. 61.)) Detta uttalande lämnar inget utrymme för tvekan om att abstrakt arbete inte enbart är skapare av värde utan även värdets substans eller innehåll. Samma slutsats kan nås på basis av metodologiska betänkanden.
  
-Jag visade tidigare att det samhälleligt likställda arbetet i varuproduktionen antar formen av abstrakt arbete, och värdet som arbetsprodukternas samhälleliga form uppkommer nödvändigtvis enbart från detta abstrakta arbete. Det följer av detta att begreppet abstrakt arbete direkt föregår värdebegreppet i vårt system, vilket skulle visa att vi måste tolka just detta begrepp för abstrakt arbete som värdets grund, innehåll eller substans. Men man får inte heller glömma att i frågan om förhållandet mellan innehåll och form så intog Marx Hegels och inte Kants ståndpunkt. Kant betraktade form som något yttre i förhållande till innehållet och som något som ansluter sig till det från utsidan. Från den hegelska filosofins ståndpunkt representerar inte innehållet något som formen tar till sig från utsidan, snarare ger innehållet självt i sin utveckling upphov till denna form, vilken fanns innesluten i detta innehåll i dold form. Formen uppkommer nödvändigtvis från innehållet självt. Detta är den huvudsakliga tesen i den hegelianska och marxistiska metodologin,​ en tes som står i motsättning till den kantianska metodologin. Från denna ståndpunkt måste även värdeformen nödvändigtvis uppkomma från värdesubstansen,​ och följaktligen måste vi se abstrakt arbete som värdesubstansen i helheten av dess samhälleliga kännemärken som karakteriserar varuproduktionen. Slutligen, som vårt sista argumentkommer vi att påpeka att när vi talar om abstrakt arbete som värdets innehåll så når vi en grundläggande förenkling av hela det marxistiska systemet, då i detta fall arbetet som värdets innehåll inte skiljs från det arbete som skapar värde. Så vi har nått den paradoxala slutsatsen att Marx vid ett tillfälle tillstår att samhälleligt likställt arbete är värdets innehåll och vid ett annat tillstår att det är abstrakt arbete som är detta innehåll. Hur kan vi lösa denna motsägelse?​+Jag visade tidigare att det samhälleligt likställda arbetet i varuproduktionen antar formen av abstrakt arbete, och värdet som arbetsprodukternas samhälleliga form uppkommer nödvändigtvis enbart från detta abstrakta arbete. Det följer av detta att begreppet abstrakt arbete direkt föregår värdebegreppet i vårt system, vilket skulle visa att vi måste tolka just detta begrepp för abstrakt arbete som värdets grund, innehåll eller substans. Men man får inte heller glömma att i frågan om förhållandet mellan innehåll och form så intog Marx Hegels och inte Kants ståndpunkt. Kant betraktade form som något yttre i förhållande till innehållet och som något som ansluter sig till det från utsidan. Från den hegelska filosofins ståndpunkt representerar inte innehållet något som formen tar till sig från utsidan, snarare ger innehållet självt i sin utveckling upphov till denna form, vilken fanns innesluten i detta innehåll i dold form. Formen uppkommer nödvändigtvis från innehållet självt. Detta är den huvudsakliga tesen i den hegelianska och marxistiska metodologin,​ en tes som står i motsättning till den kantianska metodologin. Från denna ståndpunkt måste även värdeformen nödvändigtvis uppkomma från värdesubstansen,​ och följaktligen måste vi se abstrakt arbete som värdesubstansen i helheten av dess samhälleliga kännemärken som karakteriserar varuproduktionen. Slutligen, som vårt sista argument kommer vi att påpeka att när vi talar om abstrakt arbete som värdets innehåll så når vi en grundläggande förenkling av hela det marxistiska systemet, då i detta fall arbetet som värdets innehåll inte skiljs från det arbete som skapar värde. Så vi har nått den paradoxala slutsatsen att Marx vid ett tillfälle tillstår att samhälleligt likställt arbete är värdets innehåll och vid ett annat tillstår att det är abstrakt arbete som är detta innehåll. Hur kan vi lösa denna motsägelse?​
  
 Det förefaller mig som att denna motsägelse försvinner när vi minns den distinktion som gjorts mellan de två metoderna, den analytiska och den dialektiska,​ som jag diskuterade i början av min föreläsning. Om vi börjar med värdet som en bestämd samhällelig form och frågar oss vad som är denna forms innehåll så kommer det att bli uppenbart att denna form endast uttrycker det allmänna faktum att samhälleligt arbete har utgivits: värdet visar sig vara form, vilken uttrycker det allmänna faktumet samhälleligt likställt arbete, som ett faktum som inte blott framträder i varuproduktionen utan även kan framträda i andra slag av produktion. Genom att skrida framåt analytiskt från den avslutande formen till dess innehåll har vi funnit samhälleligt likställt arbete som värdets innehåll. Men vi når en annan slutsats när vi inte tar den avslutande formen som startpunkt utan innehållet självt (dvs. arbetet) från vilket formen (värde) nödvändigtvis måste uppkomma. För att kunna göra övergången från arbetet, betraktat som värdets innehåll, till [as] form måste vi inbegripa i arbetsbegreppet den samhälleliga formen för dess organisation i varuproduktionen,​ dvs. erkänna abstrakt allmänt arbete som värdets innehåll. Det är möjligt att det tillsynes motsägelsefulla i definitionen av värdets innehåll i Marx verk kan förklaras just av distinktionen mellan dessa två metoder. Det förefaller mig som att denna motsägelse försvinner när vi minns den distinktion som gjorts mellan de två metoderna, den analytiska och den dialektiska,​ som jag diskuterade i början av min föreläsning. Om vi börjar med värdet som en bestämd samhällelig form och frågar oss vad som är denna forms innehåll så kommer det att bli uppenbart att denna form endast uttrycker det allmänna faktum att samhälleligt arbete har utgivits: värdet visar sig vara form, vilken uttrycker det allmänna faktumet samhälleligt likställt arbete, som ett faktum som inte blott framträder i varuproduktionen utan även kan framträda i andra slag av produktion. Genom att skrida framåt analytiskt från den avslutande formen till dess innehåll har vi funnit samhälleligt likställt arbete som värdets innehåll. Men vi når en annan slutsats när vi inte tar den avslutande formen som startpunkt utan innehållet självt (dvs. arbetet) från vilket formen (värde) nödvändigtvis måste uppkomma. För att kunna göra övergången från arbetet, betraktat som värdets innehåll, till [as] form måste vi inbegripa i arbetsbegreppet den samhälleliga formen för dess organisation i varuproduktionen,​ dvs. erkänna abstrakt allmänt arbete som värdets innehåll. Det är möjligt att det tillsynes motsägelsefulla i definitionen av värdets innehåll i Marx verk kan förklaras just av distinktionen mellan dessa två metoder.
Rad 303: Rad 303:
 Dessa avbrott försvinner när vi betraktar abstrakt arbete som arbete som har en bestämd samhällelig form och värde som enhet av innehåll och form. Genom dessa två omformuleringar uppnår vi nu ett oavbrutet logiskt ömsesidigt förhållande mellan alla de uppräknade kategorierna. En bestämd form av människors produktionsförhållanden ger upphov till begreppet abstrakt arbete. Från abstrakt arbete i varuproduktionen,​ betraktat inte som fysiologiskt likställt arbete utan samhälleligt likställt arbete i en specifik form, uppstod värdebegreppet av nödvändighet. Värdebegreppet,​ betraktat som enhet av innehåll och form, är sammankopplat genom sitt innehåll till det föregående begreppet abstrakt arbete och genom sin form med det efterföljande begreppet bytesvärde. Slutligen leder utbytets utveckling nödvändigtvis till värdet. Dessa avbrott försvinner när vi betraktar abstrakt arbete som arbete som har en bestämd samhällelig form och värde som enhet av innehåll och form. Genom dessa två omformuleringar uppnår vi nu ett oavbrutet logiskt ömsesidigt förhållande mellan alla de uppräknade kategorierna. En bestämd form av människors produktionsförhållanden ger upphov till begreppet abstrakt arbete. Från abstrakt arbete i varuproduktionen,​ betraktat inte som fysiologiskt likställt arbete utan samhälleligt likställt arbete i en specifik form, uppstod värdebegreppet av nödvändighet. Värdebegreppet,​ betraktat som enhet av innehåll och form, är sammankopplat genom sitt innehåll till det föregående begreppet abstrakt arbete och genom sin form med det efterföljande begreppet bytesvärde. Slutligen leder utbytets utveckling nödvändigtvis till värdet.
  
-Det skulle vara tvärtemot min intention om det ömsesidiga förhållandet mellan dessa kategorier framstod som något logiskt självframskridande av begrepp, där vart och ett ger upphov till ett annat. Det intima ömsesidiga förhållandet mellan begreppen som följer på varandra logiskt förklaras av det faktum att alla dessa begrepp byggs upp utifrån begreppet produktionsförhållanden mellan människor som varuproducenter. Detta begrepp döljer en uppsjö verkliga samhälleliga förhållanden mellan människor som ständigt står i konflikt och utvecklas oavbrutet. De ekonomiska kategorierna uttrycker »tillvaroformer,​ existensbestämningar,​ ofta bara enskilda sidor av detta bestämda samhälle»((Marx,​ K., »Grundrisse,​ inledning»,​ //​Grundrisse:​ ett urval//, Tankekraft förlag, Hägersten 2010, s. 64.)) Den logiska enheten mellan de ekonomiska kategorierna beror på den verkliga enheten i samhället, det egentliga föremålet för vår studie.+Det skulle vara tvärtemot min intention om det ömsesidiga förhållandet mellan dessa kategorier framstod som något logiskt självframskridande av begrepp, där vart och ett ger upphov till ett annat. Det intima ömsesidiga förhållandet mellan begreppen som följer på varandra logiskt förklaras av det faktum att alla dessa begrepp byggs upp utifrån begreppet produktionsförhållanden mellan människor som varuproducenter. Detta begrepp döljer en uppsjö verkliga samhälleliga förhållanden mellan människor som ständigt står i konflikt och som utvecklas oavbrutet. De ekonomiska kategorierna uttrycker »tillvaroformer,​ existensbestämningar,​ ofta bara enskilda sidor av detta bestämda samhälle».((Marx, K., »Grundrisse,​ inledning»,​ //​Grundrisse:​ ett urval//, Tankekraft förlag, Hägersten 2010, s. 64.)) Den logiska enheten mellan de ekonomiska kategorierna beror på den verkliga enheten i samhället, det egentliga föremålet för vår studie.