Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

Länk till den här jämförelsesidan

Both sides previous revision Föregående version.
Senaste version. Both sides next revision
sv:dashkovskij_abstrakt_arbete [2016/07/10 19:04]
eaustreum
sv:dashkovskij_abstrakt_arbete [2016/07/10 19:07]
eaustreum
Rad 3: Rad 3:
 ::Isaak Dasjkovskij ::Isaak Dasjkovskij
  
-**Denna artikel publicerades i //Под знаменем марксизма// ​(›Under marxismens fana›) nr 6, 1926 och är en kritik av Isaak Rubin.**((»Abstrakt arbete och Marx ekonomiska kategorier» är namnet på den artikel som diskuteras. Red. anm. (Kapitel 14 i //Essays on Marx’s theory of value//, Black and Red, Detroit 1972. Några av de passager som Dasjkovskij citerar och kritiserar togs tydligen bort eller ändrades i de senare utgåvorna av boken. Den engelska översättningen av Rubins //Studier i Marx värdeteori//​ grundade sig på den tredje utgåvan från 1928. En fjärde utgåva utkom år 1930. Rubin svarade på Dasjkovskijs kritik i appendix nr 2 (s. 240–254). Noa Rodmans anm.) Denna svenska översättning är baserad på Noa Rodmans engelska översättning som publicerades på //Libcom// den 21 februari 2012. ))+**Denna artikel publicerades i //Under marxismens fana// (//Под знаменем марксизма//​) nr 6, 1926 och är en kritik av Isaak Rubin.**((»Abstrakt arbete och Marx ekonomiska kategorier» är namnet på den artikel som diskuteras. Red. anm. (Kapitel 14 i //Essays on Marx’s theory of value//, Black and Red, Detroit 1972. Några av de passager som Dasjkovskij citerar och kritiserar togs tydligen bort eller ändrades i de senare utgåvorna av boken. Den engelska översättningen av Rubins //Studier i Marx värdeteori//​ grundade sig på den tredje utgåvan från 1928. En fjärde utgåva utkom år 1930. Rubin svarade på Dasjkovskijs kritik i appendix nr 2 (s. 240–254). Noa Rodmans anm.) Denna svenska översättning är baserad på Noa Rodmans engelska översättning som publicerades på //Libcom// den 21 februari 2012. ))
  
 Den omsorgsfulla utarbetning av den marxistiska ekonomiska teorin, som i Sovjetunionen redan har pågått i flera år, har gjort framsteg i många riktningar. Den har lett till en klarare förståelse,​ en mer exakt beskrivning av lagarna och ståndpunkterna inom en rad nya problem, som inte har berörts i den förrevolutionära marxistiska litteraturen. Även solen har emellertid sina fläckar, och så visar det sig att de nya försöken att »fördjupa» teorin slutar i »att dela upp tomma abstraktioner i fyra lika tomma delar». Bland dessa bör enligt vår mening räknas Rubins försök att »sociologisera» begreppet abstrakt arbete, vilket den senaste tiden har upprepats av A. Voznesenskii,​ men där Rubins formuleringar har spätts ut i en eklektisk soppa (se hans artikel i //Pod znamenem marksizma// nr 12, 1925). Desto viktigare blir det att kritisera denna nyfunna teori då Rubins //Studier över värdeteorin//​ har fått det välförtjänta ryktet om att vara ett av de allra bästa arbetena om marxismen, och det leder många till frestelsen att ta tolkningen och slutsatserna av kategorin abstrakt arbete för sanna, fastän de uppenbart strider emot Marx formuleringar och åsikter. Med följande kommentar ämnar jag bevisa, med hjälp av minsta möjliga antal referenser, att Rubins teori är oförenlig inte endast med ordalydelsen utan även andan i den marxistiska analysen av den borgerliga ekonomin, vilket !!ger mig rätten [syftning? H]!! att, om så krävs, återvända till detta tema i en mer komplett »krigsmundering». Den omsorgsfulla utarbetning av den marxistiska ekonomiska teorin, som i Sovjetunionen redan har pågått i flera år, har gjort framsteg i många riktningar. Den har lett till en klarare förståelse,​ en mer exakt beskrivning av lagarna och ståndpunkterna inom en rad nya problem, som inte har berörts i den förrevolutionära marxistiska litteraturen. Även solen har emellertid sina fläckar, och så visar det sig att de nya försöken att »fördjupa» teorin slutar i »att dela upp tomma abstraktioner i fyra lika tomma delar». Bland dessa bör enligt vår mening räknas Rubins försök att »sociologisera» begreppet abstrakt arbete, vilket den senaste tiden har upprepats av A. Voznesenskii,​ men där Rubins formuleringar har spätts ut i en eklektisk soppa (se hans artikel i //Pod znamenem marksizma// nr 12, 1925). Desto viktigare blir det att kritisera denna nyfunna teori då Rubins //Studier över värdeteorin//​ har fått det välförtjänta ryktet om att vara ett av de allra bästa arbetena om marxismen, och det leder många till frestelsen att ta tolkningen och slutsatserna av kategorin abstrakt arbete för sanna, fastän de uppenbart strider emot Marx formuleringar och åsikter. Med följande kommentar ämnar jag bevisa, med hjälp av minsta möjliga antal referenser, att Rubins teori är oförenlig inte endast med ordalydelsen utan även andan i den marxistiska analysen av den borgerliga ekonomin, vilket !!ger mig rätten [syftning? H]!! att, om så krävs, återvända till detta tema i en mer komplett »krigsmundering».