Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

Länk till den här jämförelsesidan

Both sides previous revision Föregående version.
Nästa version.
Föregående version.
sv:dashkovskij_abstrakt_arbete [2016/07/10 19:04]
eaustreum
sv:dashkovskij_abstrakt_arbete [2017/08/24 18:20]
eaustreum
Rad 3: Rad 3:
 ::Isaak Dasjkovskij ::Isaak Dasjkovskij
  
-**Denna artikel publicerades i //Под знаменем марксизма// ​(›Under marxismens fana›) nr 6, 1926 och är en kritik av Isaak Rubin.**((»Abstrakt arbete och Marx ekonomiska kategorier» är namnet på den artikel som diskuteras. Red. anm. (Kapitel 14 i //Essays on Marx’s theory of value//, Black and Red, Detroit 1972. Några av de passager som Dasjkovskij citerar och kritiserar togs tydligen bort eller ändrades i de senare utgåvorna av boken. Den engelska översättningen av Rubins //Studier i Marx värdeteori//​ grundade sig på den tredje utgåvan från 1928. En fjärde utgåva utkom år 1930. Rubin svarade på Dasjkovskijs kritik i appendix nr 2 (s. 240–254). Noa Rodmans anm.) Denna svenska översättning är baserad på Noa Rodmans engelska översättning som publicerades på //Libcom// den 21 februari 2012. ))+**Denna artikel publicerades i //Under marxismens fana// (//Под знаменем марксизма//​) nr 6, 1926 och är en kritik av Isaak Rubin.**((»Abstrakt arbete och Marx ekonomiska kategorier» är namnet på den artikel som diskuteras. Red. anm. (Kapitel 14 i //Essays on Marx’s theory of value//, Black and Red, Detroit 1972. Några av de passager som Dasjkovskij citerar och kritiserar togs tydligen bort eller ändrades i de senare utgåvorna av boken. Den engelska översättningen av Rubins //Studier i Marx värdeteori//​ grundade sig på den tredje utgåvan från 1928. En fjärde utgåva utkom år 1930. Rubin svarade på Dasjkovskijs kritik i appendix nr 2 (s. 240–254). Noa Rodmans anm.) Denna svenska översättning är baserad på Noa Rodmans engelska översättning som publicerades på //Libcom// den 21 februari 2012. ))
  
 Den omsorgsfulla utarbetning av den marxistiska ekonomiska teorin, som i Sovjetunionen redan har pågått i flera år, har gjort framsteg i många riktningar. Den har lett till en klarare förståelse,​ en mer exakt beskrivning av lagarna och ståndpunkterna inom en rad nya problem, som inte har berörts i den förrevolutionära marxistiska litteraturen. Även solen har emellertid sina fläckar, och så visar det sig att de nya försöken att »fördjupa» teorin slutar i »att dela upp tomma abstraktioner i fyra lika tomma delar». Bland dessa bör enligt vår mening räknas Rubins försök att »sociologisera» begreppet abstrakt arbete, vilket den senaste tiden har upprepats av A. Voznesenskii,​ men där Rubins formuleringar har spätts ut i en eklektisk soppa (se hans artikel i //Pod znamenem marksizma// nr 12, 1925). Desto viktigare blir det att kritisera denna nyfunna teori då Rubins //Studier över värdeteorin//​ har fått det välförtjänta ryktet om att vara ett av de allra bästa arbetena om marxismen, och det leder många till frestelsen att ta tolkningen och slutsatserna av kategorin abstrakt arbete för sanna, fastän de uppenbart strider emot Marx formuleringar och åsikter. Med följande kommentar ämnar jag bevisa, med hjälp av minsta möjliga antal referenser, att Rubins teori är oförenlig inte endast med ordalydelsen utan även andan i den marxistiska analysen av den borgerliga ekonomin, vilket !!ger mig rätten [syftning? H]!! att, om så krävs, återvända till detta tema i en mer komplett »krigsmundering». Den omsorgsfulla utarbetning av den marxistiska ekonomiska teorin, som i Sovjetunionen redan har pågått i flera år, har gjort framsteg i många riktningar. Den har lett till en klarare förståelse,​ en mer exakt beskrivning av lagarna och ståndpunkterna inom en rad nya problem, som inte har berörts i den förrevolutionära marxistiska litteraturen. Även solen har emellertid sina fläckar, och så visar det sig att de nya försöken att »fördjupa» teorin slutar i »att dela upp tomma abstraktioner i fyra lika tomma delar». Bland dessa bör enligt vår mening räknas Rubins försök att »sociologisera» begreppet abstrakt arbete, vilket den senaste tiden har upprepats av A. Voznesenskii,​ men där Rubins formuleringar har spätts ut i en eklektisk soppa (se hans artikel i //Pod znamenem marksizma// nr 12, 1925). Desto viktigare blir det att kritisera denna nyfunna teori då Rubins //Studier över värdeteorin//​ har fått det välförtjänta ryktet om att vara ett av de allra bästa arbetena om marxismen, och det leder många till frestelsen att ta tolkningen och slutsatserna av kategorin abstrakt arbete för sanna, fastän de uppenbart strider emot Marx formuleringar och åsikter. Med följande kommentar ämnar jag bevisa, med hjälp av minsta möjliga antal referenser, att Rubins teori är oförenlig inte endast med ordalydelsen utan även andan i den marxistiska analysen av den borgerliga ekonomin, vilket !!ger mig rätten [syftning? H]!! att, om så krävs, återvända till detta tema i en mer komplett »krigsmundering».
Rad 105: Rad 105:
 >Varorna är omedelbart produkter av isolerade, oberoende, privatarbeten,​ som genom att de avyttras i privatutbytesprocessen måste bevisa sin karaktär av allmänt samhälleligt arbete; annorlunda uttryckt, arbetet på varuproduktionens grundval blir samhälleligt arbete blott genom att de individuella arbetena allsidigt avyttras. Men om Gray förutsätter den arbetstid varorna innehåller som //direkt samhällelig//,​ så förutsätter han den som samhällelig arbetstid eller som direkt associerade individers arbetstid. Sålunda skulle en specifik vara, såsom guld och silver, faktiskt inte kunna träda de andra varorna till mötes som inkarnation av det allmänna arbetet, bytesvärdet skulle inte bli pris, men bruksvärdet skulle inte heller bli bytesvärde,​ produkten inte bli vara, och sålunda skulle själva grundvalen för den borgerliga produktionen ha upphävts.((//​Till kritiken…//,​ 'B. Teorier om pengarnas måttenhet'​. XX. Kolla med MEW!)) >Varorna är omedelbart produkter av isolerade, oberoende, privatarbeten,​ som genom att de avyttras i privatutbytesprocessen måste bevisa sin karaktär av allmänt samhälleligt arbete; annorlunda uttryckt, arbetet på varuproduktionens grundval blir samhälleligt arbete blott genom att de individuella arbetena allsidigt avyttras. Men om Gray förutsätter den arbetstid varorna innehåller som //direkt samhällelig//,​ så förutsätter han den som samhällelig arbetstid eller som direkt associerade individers arbetstid. Sålunda skulle en specifik vara, såsom guld och silver, faktiskt inte kunna träda de andra varorna till mötes som inkarnation av det allmänna arbetet, bytesvärdet skulle inte bli pris, men bruksvärdet skulle inte heller bli bytesvärde,​ produkten inte bli vara, och sålunda skulle själva grundvalen för den borgerliga produktionen ha upphävts.((//​Till kritiken…//,​ 'B. Teorier om pengarnas måttenhet'​. XX. Kolla med MEW!))
  
-Det är lätt att konstatera att just den länk som Rubin hakat fast sig i – antitesen mellan konkret och abstrakt arbete – saknas i denna kortfattade men tydliga ​!!åtskillnad/​kontrast/​motsatspar?​!! [counter-position] mellan ​varuproduktion och socialistisk produktion. Ändå betonas här att arbetet i det socialistiska samhället inte behöver några förmedlande länkar i form av utbyte eller förfrämligande för att bli till samhälleligt arbete. +Det är lätt att konstatera att just den länk som Rubin hakat fast sig i – antitesen mellan konkret och abstrakt arbete – saknas i denna kortfattade men tydliga ​beskrivning av motsatsparet ​varuproduktion och socialistisk produktion. Ändå betonas här att arbetet i det socialistiska samhället inte behöver några förmedlande länkar i form av utbyte eller förfrämligande för att bli till samhälleligt arbete.
- +
-Det krävs ofrånkomligen abstraktion för att omvandla privatarbeten till den kvalitativt likgiltiga kategorin samhälleligt arbete. Men abstraktion är också nödvändig för att kunna summera och beräkna den totala arbetsåtgången,​ vilket som Marx betonar måste intressera varje samhälle. I ett annat kapitel av sin bok talar Rubin själv om hur olika typer av arbeten likställs med varandra, men han talar även om ett likställande av föremål, till exempel utifrån deras relativa nytta (i den socialistiska produktionen). Skillnaden mellan socialistisk produktion och varuproduktion är endast denna: i varusamhället är likställandet av arbeten möjligt enbart genom maskerade former av jämförelse av arbetsprodukter,​ genom att dessa uppträder som varor. Under socialismen är dock likställandet av konkreta arbeten och arbetsprodukter helt oberoende av varandra. Detta är den skillnad som man så träffande har funnit [This is the aptly captured difference, kanske stryka /P.Å.]. Men i vilken form måste detta likställande av arbeten äga rum? Jämförelsen av arbeten, som uttrycks i olika konkreta former, är endast möjlig genom att de reduceras till ett standardmått. Enligt A. Voznesenksij "[kan] det konkreta arbetet alldeles utmärkt mätas i sin konkreta form. Marx tvekade inte det minsta på den saken i det fjärde stycket av det första kapitlet i första boken av //​Kapitalet//​ när han undersökte den feodala produktionen,​ särskilt hemproduktionen i en bondefamilj."​ Dessa Marxrader säger dock inte vad Voznesenskij har läst. Det "​konkreta arbetet kan [...] mätas i sin konkreta form", men vad är det som mäts här egentligen? Det måste handla om en //mängd//, och mängden arbete måste uttryckas i någon typ av //enhet//. Om Voznesenskij tänker sig att ett konkret föremål, produkten av ett visst konkret arbete, är en sådan enhet, då är det inte i rollen som konkret föremål som det kommer att räknas utan i förhållande till ett index av [of an index] den bestämd mängd arbetsenergi.((Så här karakteriserar Marx arbetets beräkning utifrån mängden producerade varor: "​Stycklönen uttrycker i verkligheten inte något direkt värdeförhållande. Vad som sker, är inte att den enskilda varans värde mätes med hjälp av den arbetstid, som är nedlagd i den, utan det är tvärtom det utförda arbetet som mätes i antalet varor, som arbetaren producerar. Vid tidlön mätes arbetet direkt genom sin tidslängd, vid stycklönen däremot genom den produktmängd,​ som arbetet framställer under en bestämd tidsenhet."​ (//​Kapitalet. Första boken//, a.a., s. X, <​https://​www.marxists.org/​svenska/​marx/​1867/​23-d106.htm#​h103>​ !!Översätt om detta citat. Framförallt den första meningen ser helt fel ut. /P.Å.!!) )) +
  
 +Det krävs ofrånkomligen abstraktion för att omvandla privatarbeten till den kvalitativt likgiltiga kategorin samhälleligt arbete. Men abstraktion är också nödvändig för att kunna beräkna och redovisa den totala arbetsåtgången,​ vilket som Marx betonar måste intressera varje samhälle. I ett annat kapitel av sin bok talar Rubin själv om hur olika typer av arbeten likställs med varandra, men han talar även om ett likställande av föremål, till exempel utifrån deras relativa nytta (i den socialistiska produktionen). Skillnaden mellan socialistisk produktion och varuproduktion är endast denna: i varusamhället är likställandet av arbeten möjligt enbart genom maskerade former av jämförelse av arbetsprodukter,​ genom att dessa uppträder som varor. Under socialismen är däremot likställandet av konkreta arbeten och arbetsprodukter helt oberoende av varandra. Men i vilken form måste detta likställande av arbeten äga rum? Jämförelsen av arbeten, som uttrycks i olika konkreta former, är endast möjlig genom att de reduceras till ett standardmått. Enligt A. Voznesenksij "[kan] det konkreta arbetet alldeles utmärkt mätas i sin konkreta form. Marx tvekade inte det minsta på den saken i det fjärde stycket av det första kapitlet i första boken av //​Kapitalet//​ när han undersökte den feodala produktionen,​ särskilt hemproduktionen i en bondefamilj."​ Dessa Marxrader säger dock inte vad Voznesenskij har läst in. Det "​konkreta arbetet kan [...] mätas i sin konkreta form", men vad är det som mäts här egentligen? Det måste handla om en //mängd//, och mängden arbete måste uttryckas i någon typ av //enhet//. Om Voznesenskij tänker sig att ett konkret föremål, produkten av ett visst konkret arbete, är en sådan enhet, då är det inte i rollen som konkret föremål som det kommer att räknas utan i förhållande till ett arbetsenergiindex.((Så här karakteriserar Marx arbetets beräkning utifrån mängden producerade varor: "​Stycklönen uttrycker i verkligheten inte något direkt värdeförhållande. Vad som sker, är inte att den enskilda varans värde mätes med hjälp av den arbetstid, som är nedlagd i den, utan det är tvärtom det utförda arbetet som mätes i antalet varor, som arbetaren producerar. Vid tidlön mätes arbetet direkt genom sin tidslängd, vid stycklönen däremot genom den produktmängd,​ som arbetet framställer under en bestämd tidsenhet."​ (//​Kapitalet. Första boken//, a.a., s. X, <​https://​www.marxists.org/​svenska/​marx/​1867/​23-d106.htm#​h103>​ !!Översätt om detta citat. Framförallt den första meningen ser helt fel ut. /P.Å.!!) )) 
  
 +Översatt fram till "The very attempt to measure with the help of given things the amount of labour"​
  
 Vad leder Rubins olika försök till? Kort sagt !!leder de till åtagandet!! [lead to the commitment to – hmm troligen ett fast uttryck] //att driva ut all levande materia ur den politiska ekonomin//, att beröva marxismens teoretiska system dess materiella underlag. Om det abstrakta arbetet – inte är arbete i fysiologisk mening, om arbetskraften – inte är ett föremål i den verkliga yttervärlden,​ om allt detta – är en okroppslig »sociologiserad» abstraktion,​ en ogripbar »relation» hos »varusamhället» – i bästa fall följer då att dessa kategorier hör hemma i //samma serie// som den borgerliga ekonomins resterande kategorier: profit, ränta, kapital, klasser osv. Men då försvinner varje objektivt stöd för ett vetenskapligt studium av det borgerliga samhället. Faktum är att uppgiften för den ekonomiska vetenskapen måste bestå i man reducerar de specifika, kapitalistiska framträdelserna för det samhälleliga »produktionslivet» till dessa gemensamma lagar, för att sedan genom abstrakt analys låta insidan av den ekonomiska väven »framträda» ur den kapitalistiska produktionens motsägelsefulla,​ maskerade former. Denna ekonomis grundläggande kategorier, såsom kapital och profit, representerar de ekonomiska fenomenen i en falsk form, i en krökt spegel. För att kunna blottlägga dessa fetischistiska ytfenomen måste studien själv i samtliga fall ha tillgång till verktyg och kategorier som inte är not in fetishised order, it must in its abstract analysis place itself outside the categories of bourgeois production. Vad leder Rubins olika försök till? Kort sagt !!leder de till åtagandet!! [lead to the commitment to – hmm troligen ett fast uttryck] //att driva ut all levande materia ur den politiska ekonomin//, att beröva marxismens teoretiska system dess materiella underlag. Om det abstrakta arbetet – inte är arbete i fysiologisk mening, om arbetskraften – inte är ett föremål i den verkliga yttervärlden,​ om allt detta – är en okroppslig »sociologiserad» abstraktion,​ en ogripbar »relation» hos »varusamhället» – i bästa fall följer då att dessa kategorier hör hemma i //samma serie// som den borgerliga ekonomins resterande kategorier: profit, ränta, kapital, klasser osv. Men då försvinner varje objektivt stöd för ett vetenskapligt studium av det borgerliga samhället. Faktum är att uppgiften för den ekonomiska vetenskapen måste bestå i man reducerar de specifika, kapitalistiska framträdelserna för det samhälleliga »produktionslivet» till dessa gemensamma lagar, för att sedan genom abstrakt analys låta insidan av den ekonomiska väven »framträda» ur den kapitalistiska produktionens motsägelsefulla,​ maskerade former. Denna ekonomis grundläggande kategorier, såsom kapital och profit, representerar de ekonomiska fenomenen i en falsk form, i en krökt spegel. För att kunna blottlägga dessa fetischistiska ytfenomen måste studien själv i samtliga fall ha tillgång till verktyg och kategorier som inte är not in fetishised order, it must in its abstract analysis place itself outside the categories of bourgeois production.
  
 The basic categories of this economy, like capital, profit, etc. represent economic phenomena in a false form, in a curved mirror. In order to expose this fetishism of superficial phenomena, study itself must in all cases possess the tools and categories not in fetishised order, it must in its abstract analysis place itself outside the categories of bourgeois production. ​ The basic categories of this economy, like capital, profit, etc. represent economic phenomena in a false form, in a curved mirror. In order to expose this fetishism of superficial phenomena, study itself must in all cases possess the tools and categories not in fetishised order, it must in its abstract analysis place itself outside the categories of bourgeois production. ​