Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.
| Nästa version. | Föregående version. | ||
|
sv:introduktion-till-tva-fragment-om-vaerdet [2022/05/03 18:42] eaustreum skapad |
sv:introduktion-till-tva-fragment-om-vaerdet [2022/05/03 18:53] (aktuell) eaustreum |
||
|---|---|---|---|
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| ====== Introduktion till två fragment om värdet ====== | ====== Introduktion till två fragment om värdet ====== | ||
| + | Nedan följer två texter som tidigare inte har publicerats på svenska.((Se Karl Marx, ”Värde” samt ”Värdeföremåslighet som gemensam föremålslighet” i // | ||
| + | första, som har rubriken ”Värde”, | ||
| + | närmare bestämt och intressant nog från alldeles i slutet av dessa | ||
| + | manuskript. Det utgör en första, och som det framgår oavslutad, skiss till hur | ||
| + | de kommande utgåvorna av hans stora //kritik av den politiska ekonomin// | ||
| + | skulle komma att inledas, med smärre justeringar i de olika utgåvorna | ||
| + | 1859, 1867 och 1872.((Se Marx, //Till kritiken av den politiska ekonomin// (Stockholm: Arbetarkultur, | ||
| + | stycke skulle flyttas framåt; det hamnade till slut alltså alldeles i början | ||
| + | av framställningen. Här bör vi påminna oss om att // | ||
| + | att förstå som ett slags laboratorium för Marx att utveckla sin kritik och | ||
| + | inte en systematisk dialektisk framställning som sedermera // | ||
| + | känner genast igen den berömda första meningen i både //Till kritiken// och | ||
| + | // | ||
| + | varuform. I de senare framställningarna är det som bekant som ”en oerhörd | ||
| + | anhopning varor” med den enskilda varan som dess elementarform, | ||
| + | genomsnittsexemplar. Marx inleder således med ett konkret och enkelt | ||
| + | fenomen, något till synes helt trivialt. Vi ser sedan hur Marx skalar fram dess | ||
| + | två egenskaper: bruksvärde och bytesvärde, | ||
| + | ekonomin huvudsakligen fungerar som bäraren av den senare – bytesvärdet. | ||
| + | Bruksvärdet fungerar därigenom som den stoffliga, eller materiella om man | ||
| + | så vill, grund på vilken ”ett bestämt ekonomiskt förhållande manifesteras”. | ||
| + | Detta förhållande, | ||
| + | har vuxit fram historiskt. Vi har alltså här en tidig indikation på att vad Marx | ||
| + | tar som sin praktiska, verkliga grund och utgångspunkt är det moderna | ||
| + | kapitalistiska produktionssättet, | ||
| + | borgerliga samhälle. I de senare versionerna framgår detta ännu tydligare, | ||
| + | när Marx talar om de samhällen i vilka det kapitalistiska produktionssättet härskar. | ||
| + | Den andra texten är ett utdrag ur det manuskript Marx arbetade på | ||
| + | vid årsskiftet 1871–1872 inför utgivningen av den andra utgåvan av //Das | ||
| + | Kapital//. I MEGA-utgåvan som denna översättning baseras på kallas | ||
| + | manuskriptet ”Ergänzungen och Veränderungen”, | ||
| + | förändringar”. Rubriken, som vi lånat av Michael Heinrich, gör gällande att det | ||
| + | här för Marx primärt handlar om att precisera bestämningen av varan som | ||
| + | ett // | ||
| + | något otympligt, betecknas varans // | ||
| + | och lika egenskap mellan olika varor har inte något med deras fysiska | ||
| + | egenskaper att göra utan består enbart i deras ömsesidiga relationer. Det är därför, | ||
| + | poängterar Marx, en rent samhällelig egenskap. De olika varornas | ||
| + | gemensamma så att säga tredje, är det som bestämmer dem som lika // | ||
| + | Utan att sättas i relation till varandra besitter följaktligen varken den ena | ||
| + | eller den andra varan denna // | ||
| + | som Marx här, om än implicit, adresserar är frågan om värdets objektivitet, | ||
| + | som alltså satts ifråga redan hos David Ricardo och dennes värdeteori av de | ||
| + | ekonomer som enbart förstod värdet som något relativt, som inte existerade | ||
| + | annat än som proportionerligt förhållande mellan två eller flera varor. Denna | ||
| + | så kallade subjektiva värdeteori har emellertid blott värdeproblemets | ||
| + | kvantitativa bestämning för ögonen: hur olika varors individuella relativpriser kan | ||
| + | bestämmas. Men som // | ||
| + | olika varors kvalitativa likhet – en likhet som utgör förutsättningen för att | ||
| + | de överhuvudtaget ska kunna jämföras kvantitativt. Detta tredje är deras | ||
| + | gemensamma enhet. De olika varorna reduceras till abstrakt mänskligt | ||
| + | arbete, såsom varandes // | ||
| + | Marx, ”abstrakt mänskligt arbete som deras enhet, abstrakt mänskligt arbete | ||
| + | som en bestämd samhällelig form av arbete; inte endast som deras substans, | ||
| + | utan deras såsom varor gemensamma substans”. Med andra ord räcker det | ||
| + | inte att reducera det arbete som nedlagts på en vara som bruksvärde, | ||
| + | exempel skrädderiarbete, | ||
| + | mänskligt arbete är en // | ||
| + | är inte de enskilda varornas substans var för sig, utan emfatiskt deras gemen | ||
| + | samma, rent samhälleliga substans. Abstrakt mänskligt arbete är utgivande | ||
| + | av mänsklig arbetskraft, | ||
| + | utgivande av allas gemensamma arbetskraft fördelad på och utjämnad över | ||
| + | alla arbetande. En arbetsprodukt ”betraktad isolerad för sig själv är alltså inte | ||
| + | värde, lika lite som den är vara”. Det Marx här försöker skriva sig fram till | ||
| + | inför den reviderade andra utgåvan av första boken är ett klargörande och | ||
| + | en precisering av varans värde som dess värdeföremålslighet, | ||
| + | som föremålslighet är inbegripen i värdebegreppet samt att värdeformen på | ||
| + | detta sätt framspringer ur värdebegreppet. | ||