Originalets titel: Le Capital. Livre premier. Première section: Marchandise et monnaie

Detta är en gammal version av dokumentet!


Kapitalet. Första boken. Första avdelningen: Vara och pengar

Första kapitlet: Varan

IV. Varans fetischkaraktär och dess hemlighet

En vara framstår vid första ögonkastet som någonting självklart och trivialt. Vår analys har dock visat att den är ett mycket invecklat ting, fullt av metafysiska subtiliteter och teologiska spetsfundigheter. Såsom bruksvärde finns det ingenting mystiskt med den, vare sig utifrån synpunkten att den tillfredsställer mänskliga behov genom sina egenskaper eller att dessa egenskaper är produkter av mänskligt arbete. Det är solklart att människan genom sin verksamhet omformar de material som givits henne av naturen så att de blir användbara. Till exempel förändras träets form när man gör ett bord av det. Inte desto mindre förblir bordet trä, ett vanligt sinnligt ting. Men så snart den uppträder som vara är det fråga om en helt annan sak. [Mais dès qu'elle se présente comme marchandise, c'est une tout autre, affaire. / Aber sobald er als Ware auftritt, verwandelt er sich in ein sinnlich übersinnliches Ding.] Gripbar och ogripbar på samma gång, nöjer den sig inte med att sätta fötterna på marken; den ställer sig liksom på sitt trähuvud vänd mot de andra varorna och hänger sig åt nycker som är ännu mer bisarra än om den hade börjat dansa. [Er steht nicht nur mit seinen Füßen auf dem Boden, sondern er stellt sich allen andren Waren gegenüber auf den Kopf und entwickelt aus seinem Holzkopf Grillen, viel wunderlicher, als wenn er aus freien Stücken zu tanzen begänne.]1)

Varans mystiska karaktär härrör alltså inte från dess bruksvärde. Lika lite härrör den från värdebestämningens innehåll [caractères/Inhalt] som bestämmer dess värde. Ty för det första, hur skiftande de nyttiga arbetena eller produktiva verksamheterna än må vara, är det ett fysiologiskt faktum att de framför allt är funktioner av den mänskliga organismen, och att varje sådan funktion [toute fonction pareille], oavsett dess innehåll eller form, väsentligen är en förbrukning [dépense] av människans hjärna, nerver, muskler, organ, sinnen osv. För det andra, vad beträffar grunden för [eg. det som ligger till grund för] värdestorlekens bestämning, det vill säga varaktigheten av denna förbruktning eller kvantiteten arbete, går det inte att förneka att denna arbetskvantitet tydligt skiljer sig från dess kvalitet. I alla samhällstillstånd måste den tid som går åt för att producera konsumtionsmedlen intressera människan.

så finns det en alldeles påtaglig skillnad mellan dess kvantitet och dess kvalitet

Was zweitens der Bestimmung der Wertgröße zugrunde liegt, die Zeitdauer jener Verausgabung oder die Quantität der Arbeit, so ist die Quantität sogar sinnfällig von der Qualität der Arbeit unterscheidbar. In allen Zuständen mußte die Arbeitszeit, welche die Produktion der Lebensmittel kostet, den Men- <86> schen interessieren, obgleich nicht gleichmäßig auf verschiedenen Entwicklungsstufen.(26) Endlich, sobald die Menschen in irgendeiner Weise füreinander arbeiten, erhält ihre Arbeit auch eine gesellschaftliche Form.

1)
not