Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

Länk till den här jämförelsesidan

Both sides previous revision Föregående version.
Nästa version.
Föregående version.
sv:vaerde-och-abstrakt-arbete-i-marx-system [2014/10/09 10:03]
henriksson
sv:vaerde-och-abstrakt-arbete-i-marx-system [2015/04/12 21:08] (aktuell)
Rad 120: Rad 120:
 Det faktum att Marx i det här fallet syftade på distinktionen mellan det abstrakt allmänna och det konkret allmänna, så som hos Hegel, kan tydligt ses i //​Kapitalets//​ första utgåva där i allmänhet spåren av de hegelska begreppen och den hegelska terminologin framträder långt mer tydligt än i den andra utgåvan. Här är ett stycke som säger: Det faktum att Marx i det här fallet syftade på distinktionen mellan det abstrakt allmänna och det konkret allmänna, så som hos Hegel, kan tydligt ses i //​Kapitalets//​ första utgåva där i allmänhet spåren av de hegelska begreppen och den hegelska terminologin framträder långt mer tydligt än i den andra utgåvan. Här är ett stycke som säger:
  
-> Inom värdeförhållandet och det däri inbegripna värdeuttrycket gäller inte det abstrakt allmänna som egenskap hos det konkreta, sinnligt-verkliga,​ utan tvärtom det sinnligt-konkreta som blott framträdelse- eller bestämd förverkligandeform för det abstrakt-allmänna. … Denna förvrängning varigenom det sinnligt-konkreta bara gäller som framträdelseform för det abstrakt-allmänna – inte omvänt det abstrakt-allmänna som en egenskap hos det konkreta – karakteriserar värdeuttrycket. Den gör samtidigt förståelsen av värdeuttrycket besvärlig.((A.a., s. 89f.))+> Inom värdeförhållandet och det däri inbegripna värdeuttrycket gäller inte det abstrakt allmänna som egenskap hos det konkreta, sinnligt-verkliga,​ utan tvärtom det sinnligt-konkreta som blott framträdelse- eller bestämd förverkligandeform för det abstrakt-allmänna. … Denna förvrängning varigenom det sinnligt-konkreta bara gäller som framträdelseform för det abstrakt-allmänna – inte omvänt det abstrakt-allmänna som en egenskap hos det konkreta – karakteriserar värdeuttrycket. Den gör samtidigt förståelsen av värdeuttrycket besvärlig.((//​Supplement//,​ a.a., s. 89f.))
  
 Vid ett annat tillfälle säger Marx: Vid ett annat tillfälle säger Marx:
Rad 273: Rad 273:
 Avslutningsvis skulle jag vilja peka på att möjligheten att dela produktens samhälleliga form i två delar (värdeformen och bytesvärdet,​ det förra hör till värdebegreppet medan bytesvärdet blott är värdets framträdelseform) gör oss möjligtvis uppmärksammade på ett analogt förfaringssätt i Hegels skrifter. Även om inte Marx hänvisar någonstans till en koppling mellan sitt begrepp och Hegels filosofi kan man finna en grundläggande likhet mellan uppdelningen av den samhälleliga formen hos Marx och Hegels teori om ›formens fördubbling›. Jag skulle vilja citera några rader från den så kallade ›mindre Logiken› av Hegel: Avslutningsvis skulle jag vilja peka på att möjligheten att dela produktens samhälleliga form i två delar (värdeformen och bytesvärdet,​ det förra hör till värdebegreppet medan bytesvärdet blott är värdets framträdelseform) gör oss möjligtvis uppmärksammade på ett analogt förfaringssätt i Hegels skrifter. Även om inte Marx hänvisar någonstans till en koppling mellan sitt begrepp och Hegels filosofi kan man finna en grundläggande likhet mellan uppdelningen av den samhälleliga formen hos Marx och Hegels teori om ›formens fördubbling›. Jag skulle vilja citera några rader från den så kallade ›mindre Logiken› av Hegel:
  
-!!Vad gäller ​motsättningen ​mellan form och innehåll är det väsentligt att hålla fast vid att innehållet inte är formlöst, utan på samma sätt som formen själv ​har i //den//, så tillvida som formen bildar något yttre för det. Det är den förhandenvarande fördubblingen av formen, som ena gången i sig själv reflekterar innehållet och andra gången i sig reflekterar innehållets yttre, likgiltiga existens!!.((Jfr G. W. F. Hegel, //Werke in zwanzig Bänden. Bd 8//, Frankfurt/​Main 1970, s. 264ff, § 133.)) +> Vad gäller ​motsatsen ​mellan form och innehåll är det väsentligt att konstatera ​att innehållet inte är formlöst, utan att det har formen ​i //sig själv//, så tillvida som formen bildar något yttre för det. Det är den förhandenvarande fördubblingen av formen, som ena gången i sig själv reflekterar innehållet och andra gången i sig reflekterar innehållets yttre, likgiltiga existens.((Jfr G. W. F. Hegel, //Werke in zwanzig Bänden. Bd 8//, Frankfurt/​Main 1970, s. 264ff, § 133: »Bei dem Gegensatz von Form und Inhalt ist wesentlich festzuhalten,​ daß der Inhalt nicht formlos ist, sondern eben sowohl die Form in ihm selbst hat, als sie ihm ein Äußerliches ist. Es ist die Verdoppelung der Form vorhanden, die das eine mal als in sich reflektiert den Inhalt, das andere mal als in sich reflektiert die äußerliche dem Inhalt gleichgültige Existenz ​ist».))
- +
-> !![ Bei dem Gegensatz von Form und Inhalt ist wesentlich festzuhalten,​ daß der Inhalt nicht formlos ist, sondern eben sowohl die Form in ihm selbst hat, als sie ihm ein Äußerliches ist. Es ist die Verdoppelung der Form vorhanden, die das eine mal als in sich reflektiert den Inhalt, das andere mal als in sich reflektiert die äußerliche dem Inhalt gleichgültige Existenz ​ist.. - vgl. G.W.F. Hegel, //Werke in zwanzig Bänden. Bd 8//, Frankfurt/​Main 1970, s. 264ff, § 133]!!+
  
 Jag menar att den distinktion Marx gör mellan värdeformen,​ som är inbegripen i värdet självt, och bytesvärdet,​ som representerar något ›yttre›,​ ›obestämt› i förhållande till värde har en likhet med den dubblering av form som vi finner hos Hegel. Jag menar att den distinktion Marx gör mellan värdeformen,​ som är inbegripen i värdet självt, och bytesvärdet,​ som representerar något ›yttre›,​ ›obestämt› i förhållande till värde har en likhet med den dubblering av form som vi finner hos Hegel.
Rad 306: Rad 304:
  
 Det skulle vara tvärtemot min intention om det ömsesidiga förhållandet mellan dessa begrepp framstod som något logiskt självframskridande av begrepp, där vart och ett ger upphov till ett annat. Det intima ömsesidiga förhållandet mellan begreppen som följer på varandra logiskt förklaras av det faktum att alla dessa begrepp byggs upp utifrån begreppet produktionsförhållanden mellan människor som varuproducenter. Detta begrepp döljer en uppsjö verkliga samhälleliga förhållanden mellan människor som ständigt står i konflikt och utvecklas oavbrutet. De ekonomiska begreppen uttrycker »tillvaroformer,​ existensbestämningar,​ ofta bara enskilda sidor av detta bestämda samhälle»((Marx,​ K., »Grundrisse,​ inledning»,​ //​Grundrisse:​ ett urval//, Tankekraft förlag, Hägersten 2010, s. 64.)) Den logiska enheten mellan de ekonomiska begreppen beror på den verkliga enheten i samhället, det egentliga objektet för vår studie. Det skulle vara tvärtemot min intention om det ömsesidiga förhållandet mellan dessa begrepp framstod som något logiskt självframskridande av begrepp, där vart och ett ger upphov till ett annat. Det intima ömsesidiga förhållandet mellan begreppen som följer på varandra logiskt förklaras av det faktum att alla dessa begrepp byggs upp utifrån begreppet produktionsförhållanden mellan människor som varuproducenter. Detta begrepp döljer en uppsjö verkliga samhälleliga förhållanden mellan människor som ständigt står i konflikt och utvecklas oavbrutet. De ekonomiska begreppen uttrycker »tillvaroformer,​ existensbestämningar,​ ofta bara enskilda sidor av detta bestämda samhälle»((Marx,​ K., »Grundrisse,​ inledning»,​ //​Grundrisse:​ ett urval//, Tankekraft förlag, Hägersten 2010, s. 64.)) Den logiska enheten mellan de ekonomiska begreppen beror på den verkliga enheten i samhället, det egentliga objektet för vår studie.
-