| Both sides previous revision
Previous revision
Next revision
|
Previous revision
Last revision
Both sides next revision
|
meeting:kommuniseringsstroemningen_och_interventionen [Y-m-dH:i]
titorelli Rättade franskt ideomatiskt uttr. från »det vatten den badar» till »det kölvatten den ... följer» |
meeting:kommuniseringsstroemningen_och_interventionen [Y-m-dH:i]
titorelli |
| :: **[[http://summermeeting.communisation.net/spip.php?article20|français]]**, **[[http://summermeeting.communisation.net/spip.php?article32|English]]** | :: **[[http://summermeeting.communisation.net/spip.php?article20|français]]**, **[[http://summermeeting.communisation.net/spip.php?article32|English]]** |
| |
| Trots sin titel närmar sig detta diskussionsinlägg inte i egentlig mening interventionsfrågan utan bär snarare på den sociala tillblivelsen av vår teoris nyckelbegrepp: kommuniseringen. Det vill säga skapandet av en situation i vilken man måste föreställa sig att en form av intervention är möjlig med alla reservationer beträffande användningen av den här termen, betecknandes en handling som kommer utifrån och når ett ramverk som antingen välkomnar eller stöter bort den. Det är inte så att vi måste avvisa allt arbete som finns att göra kring bejakandet av en revolutionär teori, dess spridning, av på denna grund konstituerandet av mer eller mindre stabila kärnor och dessa kärnors verksamheter. Hursomhelst är det med termen »intervention» nödvändigt att föredra beskrivningen av verksamheten hos kommuniseringsanhängarna vilka i klasskampen är engagerade i konflikterna och »öppningarna» [//les écarts//] som genomkorsar denna.((Begreppet //écart// introducerades i //Théorie communiste// nr 20, 2005. Med detta begrepp vill TC beskriva ett fenomen i klasskampens vardagliga gång (dagskraven, kampen om arbetsvillkoren och lönens storlek), under den nuvarande kampcykeln, då denna vardagskamp lyckas producera en öppning, ett gir åt sidan, där klasskampen viker av från den »inomkapitalistiska» gången. Proletariatets kamp kan på denna (av)väg leda fram till ett radikalt brott där kommuniseringen, dvs. revolutionen, påbörjas. Enligt TC har sådana här exempel på »öppningar», »sidosprång» eller »avvikelser» verkligen ägt rum i olika kamper under de senaste åren och sålunda kan de verifieras empiriskt, även om någon kommunisering ännu inte har sett dagens ljus. Det finns oss veterligen på svenska inget ord som inrymmer alla betydelserna i franskans écart. I denna text finns det franska begreppet i samtliga fall utsatt inom hakparentes efter det svenska ordet. Ö.a.)) | Trots sin titel närmar sig detta diskussionsinlägg inte i egentlig mening interventionsfrågan utan bär snarare på den sociala tillblivelsen av vår teoris nyckelbegrepp: kommuniseringen. Det vill säga skapandet av en situation i vilken man måste föreställa sig att en form av intervention är möjlig med alla reservationer beträffande användningen av den här termen, betecknandes en handling som kommer utifrån och når ett ramverk som antingen välkomnar eller stöter bort den. Det är inte så att vi måste avvisa allt arbete som finns att göra kring bejakandet av en revolutionär teori, dess spridning, av på denna grund konstituerandet av mer eller mindre stabila kärnor och dessa kärnors verksamheter. Hursomhelst är det med termen »intervention» nödvändigt att föredra beskrivningen av verksamheten hos kommuniseringsanhängarna vilka i klasskampen är engagerade i konflikterna och »avvikelserna» [//les écarts//] som genomkorsar denna.((Begreppet //écart// introducerades i //Théorie communiste// nr 20, 2005. Med detta vill TC beskriva ett fenomen i klasskampens vardagliga gång (dagskraven, kampen om arbetsvillkoren och lönens storlek), under den nuvarande kampcykeln, då denna vardagskamp lyckas producera en öppning, ett gir åt sidan, där klasskampen viker av från den »inomkapitalistiska» gången. Proletariatets kamp kan på denna (av)väg leda fram till ett radikalt brott där kommuniseringen, dvs. revolutionen, påbörjas. Enligt TC har sådana här exempel på »öppningar», »sidosprång» eller »avvikelser» verkligen ägt rum i olika kamper under de senaste åren och sålunda kan de verifieras empiriskt, även om någon kommunisering ännu inte har sett dagens ljus. Det finns oss veterligen på svenska inget ord som inrymmer alla betydelserna i franskans écart. I denna text finns det franska begreppet i samtliga fall utsatt inom hakparentes efter det svenska ordet. Red. anm.)) |
| |
| Denna verksamhet finns i den vardagliga verkliga klasskampens förlopp och den producerar konkret sitt eget överskridande som kommunistisk revolution. Det är nödvändigt att förstå dess verksamheter som producerade under detta förlopp som en av dess praktiska bestämningar, som en av dess beståndsdelar, och detta i dess egna teoretiska kännetecken (»teoretisk» i avgränsad mening). Denna teoriproduktion existerar inte i sig såsom konstituerad kropp, inför och föregåendes det omedelbara förloppet. Det är därför teorin bör ses som en verklig beståndsdel i klasskampen. Situationen vid omstruktureringens slut är sådan att det inte längre finns någon grund för proletariatets affirmation i avsikt att befria det produktiva arbetet. Det omedelbara arbetet (det enda som kan producera mervärde) är inte längre arbetsprocessens väsentliga beståndsdel, även om det förblir och för alltid kommer förbli oumbärligt i produktionsprocessen såsom mervärdesproduktion. Det finns inte längre någon egentlig arbetaridentitet vänd emot och bekräftad av kapitalet. Idag står proletariatets samhälleliga existens inför det som varandes kapitalet självt. Proletariatets motsättning till kapitalet är alltså omedelbart proletariatets motsättning till sin egen natur som en kapitalets klass; förhållandet till kapitalet, vilket definierar proletariatet som klass, framträder som ett av kapitalet utövat tvång. | Denna verksamhet finns i den vardagliga verkliga klasskampens förlopp och den producerar konkret sitt eget överskridande som kommunistisk revolution. Det är nödvändigt att förstå dess verksamheter som producerade under detta förlopp som en av dess praktiska bestämningar, som en av dess beståndsdelar, och detta i dess egna teoretiska kännetecken (»teoretisk» i avgränsad mening). Denna teoriproduktion existerar inte i sig såsom konstituerad kropp, inför och föregåendes det omedelbara förloppet. Det är därför teorin bör ses som en verklig beståndsdel i klasskampen. Situationen vid omstruktureringens slut är sådan att det inte längre finns någon grund för proletariatets affirmation i avsikt att befria det produktiva arbetet. Det omedelbara arbetet (det enda som kan producera mervärde) är inte längre arbetsprocessens väsentliga beståndsdel, även om det förblir och för alltid kommer förbli oumbärligt i produktionsprocessen såsom mervärdesproduktion. Det finns inte längre någon egentlig arbetaridentitet vänd emot och bekräftad av kapitalet. Idag står proletariatets samhälleliga existens inför det som varandes kapitalet självt. Proletariatets motsättning till kapitalet är alltså omedelbart proletariatets motsättning till sin egen natur som en kapitalets klass; förhållandet till kapitalet, vilket definierar proletariatet som klass, framträder som ett av kapitalet utövat tvång. |
| |
| Detta sammandrag och denna polemik är inte avsedda att popularisera begreppet, som berör kampernas mening, betydelsen av kapitalets utveckling, kampernas utmynning i den kommande krisen, men de sprider begreppet och det kan komma att integreras i ett antal a priori revolutionensscheman. Det kan vara synonymt med kollektivisering, med självförvaltning (tro mig, jag har sett det!). Det kan vara synonym med grundandet proletärernas enhet i kamp. Proletärerna i kamp skapar mellan sig nya förhållanden vars förmedling är kampen mot förmedlingen, det vill säga kapitalet. Att beteckna denna enhet i kampen kommunisering innebär, för dem som använder den, att de gör den direkta kopplingen mellan nuvarande kamper och revolutionen, vilket är väsentligt. Men denna koppling är här märkt av immediatism, den autonomiserar periodens dynamik och skapar dess ideologi, som ofrånkomligen utmynnar i ett alternativt levnadssätt. Det är inte levnadssättet som vi borde kritisera utan den interventionistiska hållningen som följer av den. | Detta sammandrag och denna polemik är inte avsedda att popularisera begreppet, som berör kampernas mening, betydelsen av kapitalets utveckling, kampernas utmynning i den kommande krisen, men de sprider begreppet och det kan komma att integreras i ett antal a priori revolutionensscheman. Det kan vara synonymt med kollektivisering, med självförvaltning (tro mig, jag har sett det!). Det kan vara synonym med grundandet proletärernas enhet i kamp. Proletärerna i kamp skapar mellan sig nya förhållanden vars förmedling är kampen mot förmedlingen, det vill säga kapitalet. Att beteckna denna enhet i kampen kommunisering innebär, för dem som använder den, att de gör den direkta kopplingen mellan nuvarande kamper och revolutionen, vilket är väsentligt. Men denna koppling är här märkt av immediatism, den autonomiserar periodens dynamik och skapar dess ideologi, som ofrånkomligen utmynnar i ett alternativt levnadssätt. Det är inte levnadssättet som vi borde kritisera utan den interventionistiska hållningen som följer av den. |
| De mer eller mindre immediatistiska tendenserna kommer att ha fel fram tills de ha rätt, men det ska i så fall redan ha blivit känt! Termen kommunisering har också ansetts som klarare än anarkosyndikalism, utan att se någon motsättning mellan dem. Termen kan fungera som politisk etikett och man kommer att sätta den på alla som talar om kommunisering. De kommer att vara kommunisatörer såsom man kan vara trotskist eller ultravänster. Det är så det står till och något man får »vänja sig vid». | De mer eller mindre immediatistiska tendenserna kommer att ha fel fram tills de har rätt, men det ska i så fall redan ha blivit känt! Termen kommunisering har också ansetts som klarare än anarkosyndikalism, utan att se någon motsättning mellan dem. Termen kan fungera som politisk etikett och man kommer att sätta den på alla som talar om kommunisering. De kommer att vara kommunisatörer såsom man kan vara trotskist eller ultravänster. Det är så det står till och något man får »vänja sig vid». |
| |
| Utvecklingen av begreppet, som kommuniseringsströmningen kontinuerligt utarbetar, är också utvecklingen av ett nätverk av smågrupper och individualiteter vilka inte är homogena och som inbegriper meningsskiljaktigheter. Ännu mer annorlunda kommer, som man har sett, tillägnandet av begreppet bortom detta nätverk. Meningsskiljaktigheterna, eller rent av motsättningarna, i förståelsen av det begrepp som betecknar kapitalets positiva avskaffande av proletärerna vilka förvandlar sig själva till omedelbart samhälleliga individer, är oundvikliga men bär inte på någon som helst möjlighet till »fel väg» för den verkliga kommuniseringen, eftersom begreppet inte skapar rörelsen: det är rörelsens nödvändiga självförståelse. Kommuniseringsströmningen utvecklas i förbindelse med kamperna (oavsett vilken form denna förbindelse tar) och dess begrepp används för att integrera dessa kamper i ett perspektiv. Denna användning genererar skillnader och tolkningar som kan vara immediatistiska, alternativistiska, ideologistiska eller förvånansvärt produktiva! | Utvecklingen av begreppet, som kommuniseringsströmningen kontinuerligt utarbetar, är också utvecklingen av ett nätverk av smågrupper och individualiteter vilka inte är homogena och som inbegriper meningsskiljaktigheter. Ännu mer annorlunda kommer, som man har sett, tillägnandet av begreppet bortom detta nätverk. Meningsskiljaktigheterna, eller rent av motsättningarna, i förståelsen av det begrepp som betecknar kapitalets positiva avskaffande av proletärerna vilka förvandlar sig själva till omedelbart samhälleliga individer, är oundvikliga men bär inte på någon som helst möjlighet till »fel väg» för den verkliga kommuniseringen, eftersom begreppet inte skapar rörelsen: det är rörelsens nödvändiga självförståelse. Kommuniseringsströmningen utvecklas i förbindelse med kamperna (oavsett vilken form denna förbindelse tar) och dess begrepp används för att integrera dessa kamper i ett perspektiv. Denna användning genererar skillnader och tolkningar som kan vara immediatistiska, alternativistiska, ideologistiska eller förvånansvärt produktiva! |