Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.
|
sv:vaerde [2022/05/03 18:29] eaustreum Translation page created |
sv:vaerde [2022/05/03 18:39] (aktuell) eaustreum |
||
|---|---|---|---|
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| - | ====== Värde ====== | + | ====== |
| + | Karl Marx((Ur // | ||
| + | Detta avsnitt ska flyttas fram. | ||
| + | |||
| + | Den första kategori i vilken den borgerliga rikedomen framställer sig((sich darstellt)) | ||
| + | är //varan//. Varan själv framträder((erscheint)) som en enhet av två bestämningar. Den | ||
| + | är // | ||
| + | disparata produktionsepokerna och därför ligger utanför den politiska ekonomins betraktelse. Bruksvärdet faller inom dess område så snart det modifieras av de moderna produktionsförhållandena eller i sin tur ingriper i och | ||
| + | modifierar dem. Vad som pliktskyldigt brukar sägas om det i allmänhet inskränker sig till plattityder som hade historiskt värde i vetenskapens första | ||
| + | början, då den borgerliga produktionens samhälleliga former ännu mödosamt skalades fram ur stoffet och med stor ansträngning fixerades som | ||
| + | självständiga betraktelseföremål. I själva verket är varans bruksvärde en given | ||
| + | förutsättning – den stoffliga grund på vilken ett bestämt ekonomiskt | ||
| + | förhållande manifesteras((sich darstellt)). Det är först detta bestämda förhållande som stämplar bruksvärdet som vara. Vete t.ex. besitter samma bruksvärde vare sig det odlats av slavar, livegna eller fria arbetare. Det skulle inte förlora sitt bruksvärde om det föll som snö från himlen. Hur förvandlas nu bruksvärdet till | ||
| + | vara? Bärare av // | ||
| + | bruksvärde och bytesvärde lika omedelbart isär. Det är inte endast så att | ||
| + | bytesvärdet inte tycks bestämmas genom bruksvärdet utan varan blir snarare först | ||
| + | vara, realiseras som bytesvärde, | ||
| + | till den som ett bruksvärde. Det är endast genom avyttring, | ||
| + | utbyte mot andra varor, som han tillägnar sig bruksvärden. Tillägnelse genom | ||
| + | avyttring är det samhälleliga produktionssystemets grundform, i vilket detta | ||
| + | enklaste, mest abstrakta uttryck för bytesvärdet framträder. Varans | ||
| + | bruksvärde förutsätts men inte för ägaren, utan för samhället i stort. (Liksom en | ||
| + | fabriksarbetarfamilj i Manchester, där barnen står i utbytesförhållande till | ||
| + | sina föräldrar och betalar för sin kost och logi, inte representerar den | ||
| + | traditionella familjens ekonomiska organisation, | ||
| + | inte mellan individerna inom ett samfund((Gemeinwesen)) utan där detta samfund tar slut | ||
| + | – vid dess gräns, vid kontaktpunkterna mellan olika samfund. Egendomsgemenskapen har på senare tid återupptäckts som en särskild slavisk | ||
| + | kuriositet. I själva verket erbjuder oss Indien en provkarta över de mest | ||
| + | mångfacetterade former av sådana ekonomiska samfund, som är mer eller mindre | ||
| + | upplösta, men fortfarande fullständigt igenkännbara; | ||
| + | privategendomen grundade produktionssystemet är till att börja med den | ||
| + | historiska upplösningen av denna spontant framvuxna kommunism. Än | ||
| + | dock ligger en hel räcka av ekonomiska system mellan den moderna världen, | ||
| + | i vilken bytesvärdet behärskar produktionen i dess fulla djup och bredd, och | ||
| + | de samhällsformationer som grundade sig på den upplösta egendomsgemenskapen, | ||
| + | tidskrifter.” MECW 29, s. 540.)) | ||