| Den periodisering som har utvecklats av Théorie communste (TC) bildar utgångspunkt för denna undersökning (och är till viss del även föremålet för kritik). Ett utkast till TC:s periodisering tecknades i efterordet till //Endnotes// nr 1((http://endnotes.org.uk/translations/8)) och en kritik av användandet av begreppen formell och reell subsumtion som grund för denna periodisering utvecklas i »The history of subsumption» i //Endnotes// nr 2.((http://endnotes.org.uk/articles/6)) | Den periodisering som har utvecklats av Théorie communste (TC) bildar utgångspunkt för denna undersökning (och är till viss del även föremålet för kritik). Ett utkast till TC:s periodisering tecknades i efterordet till //Endnotes// nr 1((http://endnotes.org.uk/translations/8)) och en kritik av användandet av begreppen formell och reell subsumtion som grund för denna periodisering utvecklas i »The history of subsumption» i //Endnotes// nr 2.((http://endnotes.org.uk/articles/6)) |
| I sin periodisering teoretiserar TC reell subsumtion i termer av att kapitalet blir ett organiskt system som konstituerar och reproducerar sig som sådant. Reell subsumtion definieras av TC som att »!!kapitalet blir det kapitalistiska samhället!!», som den process genom vilken de två kretsloppen för //le double moulinet// [dubbelkvarnen((!!Marx, Zwickmühle; se riff8 etc!!.))] (reproduktionen av kapitalet och reproduktionen av arbetskraften) blir adekvata för produktionen av relativt mervärde. Detta är riktigt i så måtto som den strukturerande princip på vilken den reella subsumtionen av arbetet under kapitalet baseras är relativt mervärde, som självt grundar sig på omvandlingar av modaliteterna för proletariatets reproduktion. Dessa omvandlingar förmedlas naturligtvis själva av omvandlingarna av arbetsprocessen, kapitaliseringen av produktionsavdelningar för varor [goods] som ingår i arbetarnas konsumtion, varufieringen av nya områden av reproduktiv verksamhet //och// av omvandlingar av klasskonfrontationens samhälleliga kombinationer och former. I själva verket förmedlas proletariatets reproduktion i den nuvarande perioden av omvandlingarna av kapitalets reproduktionskretslopp – nämligen alla de grundläggande förändringarna av de sätt på vilka mervärdet omvandlas till tillskottskapital (så som finanskapitalets ökande betydelse, marknadernas penetrering av varandra och den tendentiella upplösningen av hindren för kapitalets globala flöde och mobilitet). Proletariat och kapital konfronterar varandra direkt, inte bara i produktionssfären utan på nivån av deras reproduktion (eller allt mer, som vi kommer att se, //på nivån av deras icke-reproduktion//). | I sin periodisering teoretiserar TC reell subsumtion i termer av att kapitalet blir ett organiskt system som konstituerar och reproducerar sig som sådant. Reell subsumtion definieras av TC som att »!!kapitalet blir det kapitalistiska samhället!!», som den process genom vilken de två kretsloppen för //le double moulinet// [dubbelkvarnen]((Zwickmühle, se K. Marx, //Das Kapital I. Der Produktionsprozeß des Kapitals//, Ullstein Buch, utan datum, s. 524f., jfr //Kapitalet. Första boken//, Bo Cavefors bokförlag, 1969, s. 507f; för ett resonemang kring detta, se //riff-raff// nr 8 »Inledning», s. 19ff. Ö.a.)) (reproduktionen av kapitalet och reproduktionen av arbetskraften) blir adekvata för produktionen av relativt mervärde. Detta är riktigt i så måtto som den strukturerande princip på vilken den reella subsumtionen av arbetet under kapitalet baseras är relativt mervärde, som självt grundar sig på omvandlingar av modaliteterna för proletariatets reproduktion. Dessa omvandlingar förmedlas naturligtvis själva av omvandlingarna av arbetsprocessen, kapitaliseringen av produktionsavdelningar för varor [goods] som ingår i arbetarnas konsumtion, varufieringen av nya områden av reproduktiv verksamhet //och// av omvandlingar av klasskonfrontationens samhälleliga kombinationer och former. I själva verket förmedlas proletariatets reproduktion i den nuvarande perioden av omvandlingarna av kapitalets reproduktionskretslopp – nämligen alla de grundläggande förändringarna av de sätt på vilka mervärdet omvandlas till tillskottskapital (så som finanskapitalets ökande betydelse, marknadernas penetrering av varandra och den tendentiella upplösningen av hindren för kapitalets globala flöde och mobilitet). Proletariat och kapital konfronterar varandra direkt, inte bara i produktionssfären utan på nivån av deras reproduktion (eller allt mer, som vi kommer att se, //på nivån av deras icke-reproduktion//). |
| Arbetets subsumtion under kapitalet tillskrivs en central plats i TC:s historiska och systematiska schema. På en nivå kan detta rättfärdigas, då det är genom arbetets subsumtion under kapitalet som kapitalets värdeförmering fortskrider (och detta är den dominerande ledande historiska dynamiken i den kapitalistiska epoken). Även om arbetets subsumtion under kapitalet återfinns i systemets hjärta är det emellertid inte tillräckligt att karakterisera den historiska utvecklingen för de kapitalistiska samhälleliga förhållandenas totalitet i termer av detta begrepp allena. TC:s analys pekar i själva verket mot ett historiskt-systematiskt fokus på utvecklingen av //modaliteterna för integreringen av kapitalets och proletariatets reproduktionskretslopp//. Följdriktigt är det möjligt att etablera en periodisering av klassförhållandet genom att urskilja //faser av integreringen av kapitalets och proletariatets reproduktionskretslopp//. Dessa kan provisoriskt systematiskt teoretiseras under rubriken //modaliteter för reproduktionen av förhållandet mellan proletariat och kapital//. Genom att utnyttja begreppen på det här sättet kan vi etablera det systematiska sammanlänkandet av arbetets subsumtion under kapitalet och modaliteterna för integreringen av kapitalets och arbetskraftens reproduktionskretslopp. Detta angreppssätt har den förtjänsten att det ställer det systematiskt-historiska utvecklandet av //klassförhållandets reproduktion// i förgrunden och ger oss på så sätt en grund på vilken vi kan teoretisera kapitalets och proletariatets processerande motsättning liksom dess historia och realitet. En sådan teoretisk produktion undviker det subjektivistiska angreppssättets Skylla och det objektivistiska angreppssättets Karybdis: proletariat och kapital förstås stå i ett förhållande av ömsesidig implikation, och det historiska förloppet för reproduktionen av detta förhållande förstås så som varandes på en och samma gång en klasskampens historia //och// en historia för de objektiva ekonomiska kategoriernas rörelse – som exploateringsförhållandets historia. | Arbetets subsumtion under kapitalet tillskrivs en central plats i TC:s historiska och systematiska schema. På en nivå kan detta rättfärdigas, då det är genom arbetets subsumtion under kapitalet som kapitalets värdeförmering fortskrider (och detta är den dominerande ledande historiska dynamiken i den kapitalistiska epoken). Även om arbetets subsumtion under kapitalet återfinns i systemets hjärta är det emellertid inte tillräckligt att karakterisera den historiska utvecklingen för de kapitalistiska samhälleliga förhållandenas totalitet i termer av detta begrepp allena. TC:s analys pekar i själva verket mot ett historiskt-systematiskt fokus på utvecklingen av //modaliteterna för integreringen av kapitalets och proletariatets reproduktionskretslopp//. Följdriktigt är det möjligt att etablera en periodisering av klassförhållandet genom att urskilja //faser av integreringen av kapitalets och proletariatets reproduktionskretslopp//. Dessa kan provisoriskt systematiskt teoretiseras under rubriken //modaliteter för reproduktionen av förhållandet mellan proletariat och kapital//. Genom att utnyttja begreppen på det här sättet kan vi etablera det systematiska sammanlänkandet av arbetets subsumtion under kapitalet och modaliteterna för integreringen av kapitalets och arbetskraftens reproduktionskretslopp. Detta angreppssätt har den förtjänsten att det ställer det systematiskt-historiska utvecklandet av //klassförhållandets reproduktion// i förgrunden och ger oss på så sätt en grund på vilken vi kan teoretisera kapitalets och proletariatets processerande motsättning liksom dess historia och realitet. En sådan teoretisk produktion undviker det subjektivistiska angreppssättets Skylla och det objektivistiska angreppssättets Karybdis: proletariat och kapital förstås stå i ett förhållande av ömsesidig implikation, och det historiska förloppet för reproduktionen av detta förhållande förstås så som varandes på en och samma gång en klasskampens historia //och// en historia för de objektiva ekonomiska kategoriernas rörelse – som exploateringsförhållandets historia. |