Warning: Undefined array key "language" in /customers/3/0/2/riff-raff.se/httpd.www/wiki/lib/tpl/old_sic/my_tpl_helper.php on line 129
Warning: Trying to access array offset on value of type bool in /customers/3/0/2/riff-raff.se/httpd.www/wiki/inc/html.php on line 1164
Warning: Trying to access array offset on value of type bool in /customers/3/0/2/riff-raff.se/httpd.www/wiki/inc/html.php on line 1168
Warning: Trying to access array offset on value of type bool in /customers/3/0/2/riff-raff.se/httpd.www/wiki/inc/html.php on line 1171
Warning: Trying to access array offset on value of type bool in /customers/3/0/2/riff-raff.se/httpd.www/wiki/inc/html.php on line 1172
Differences
This shows you the differences between two versions of the page.
| Both sides previous revision
Previous revision
Next revision
|
Previous revision
|
kristeorier:forord [Y-m-dH:i]
titorelli |
kristeorier:forord [Y-m-dH:i] (current)
|
| |
| -- -- -- | -- -- -- |
| | |
| |
| ===== Förord till den engelska utgåvan 1981 ===== | ===== Förord till den engelska utgåvan 1981 ===== |
| |
| Det var inte alltför länge sedan som keynesiansk ekonomi verkade erbjuda instrument som inte bara övervann depressioner, utan undvek dem helt och hållet.När vi numera befinner oss i en postkeynesiansk värld är detta inte sant; vare sig jämviktstendensen hos tillgång och efterfrågan eller keynesianska ingripanden i de ekonomiska processerna lyckas förhindra den stadiga nedbrytningen av ekonomin genom ökande inflation och växande arbetslöshet. På grund av den långa perioden av välstånd i de ledande kapitalistiska nationerna efter andra världskriget kommer detta som en ovälkommen överraskning och har orsakat ett nytt orosmoment i förhållande till den kapitalistiska krisen. Även om kriserna i huvudsak ignorerades av borgerliga ekonomer före 1929 så slog kriserna följe med kapitalet under hela den kapitalistiska utvecklingen och fungerade som kapitalackumulationens bestämda »regulator». Det är således värt att ta ett allmänt grepp om kriscykeln, både så som den har hävdat sig historiskt och med hänsyn till de svar den provocerade fram i ekonomisk teori. | Det var inte alltför länge sedan som keynesiansk ekonomi verkade erbjuda instrument som inte bara övervann depressioner, utan undvek dem helt och hållet. När vi numera befinner oss i en postkeynesiansk värld är detta inte sant; vare sig jämviktstendensen hos tillgång och efterfrågan eller keynesianska ingripanden i de ekonomiska processerna lyckas förhindra den stadiga nedbrytningen av ekonomin genom ökande inflation och växande arbetslöshet. På grund av den långa perioden av välstånd i de ledande kapitalistiska nationerna efter andra världskriget kommer detta som en ovälkommen överraskning och har orsakat ett nytt orosmoment i förhållande till den kapitalistiska krisen. Även om kriserna i huvudsak ignorerades av borgerliga ekonomer före 1929 så slog kriserna följe med kapitalet under hela den kapitalistiska utvecklingen och fungerade som kapitalackumulationens bestämda »regulator». Det är således värt att ta ett allmänt grepp om kriscykeln, både så som den har hävdat sig historiskt och med hänsyn till de svar den provocerade fram i ekonomisk teori. |
| |
| Vad gäller borgerlig ekonomi finns det däremot väldigt lite att säga, eftersom dess allmänna jämviktsteori inte ger utrymme för en dynamik i kapitalexpansionens process som tillåter att sätta jämvikten ur balans. Ackumulation framträder i denna teori som en fråga om att »spara» eller som ett »tillväxtfenomen», där en balans måste upprätthållas för att undfly den ihärdiga »handelscykeln». Att problemet över huvud taget betänks visar på det oundvikliga erkännandet att många, eller alla, kategorier i den borgerliga ekonomiska teorin har lika lite tyngd vad gäller den långsiktiga kapitalistiska utvecklingen som de vardagliga produktions- och utbytesförhållandena på den kapitalistiska marknaden. Det finns en stark tendens till att titta tillbaka på den klassiska politiska ekonomin, eller till och med Marx, för att hitta mer användbara teoretiska angreppssätt för lösningar på kapitalproduktionens problem. I anslutning till detta är det intressant att notera att frågorna som lyfts av dagens ekonomer endast upprepar diskussionen om krisproblemet i det marxistiska lägret vid sekelskiftet, fast ytligare. Dessa kontroverser rörde också möjligheten till en »jämviktsväg», som skulle leda till en krisfri, harmonisk utveckling. | Vad gäller borgerlig ekonomi finns det däremot väldigt lite att säga, eftersom dess allmänna jämviktsteori inte ger utrymme för en dynamik i kapitalexpansionens process som tillåter att sätta jämvikten ur balans. Ackumulation framträder i denna teori som en fråga om att »spara» eller som ett »tillväxtfenomen», där en balans måste upprätthållas för att undfly den ihärdiga »handelscykeln». Att problemet över huvud taget betänks visar på det oundvikliga erkännandet att många, eller alla, kategorier i den borgerliga ekonomiska teorin har lika lite tyngd vad gäller den långsiktiga kapitalistiska utvecklingen som de vardagliga produktions- och utbytesförhållandena på den kapitalistiska marknaden. Det finns en stark tendens till att titta tillbaka på den klassiska politiska ekonomin, eller till och med Marx, för att hitta mer användbara teoretiska angreppssätt för lösningar på kapitalproduktionens problem. I anslutning till detta är det intressant att notera att frågorna som lyfts av dagens ekonomer endast upprepar diskussionen om krisproblemet i det marxistiska lägret vid sekelskiftet, fast ytligare. Dessa kontroverser rörde också möjligheten till en »jämviktsväg», som skulle leda till en krisfri, harmonisk utveckling. |