| Both sides previous revision
Previous revision
Next revision
|
Previous revision
|
kritiska_grunddrag_till_en_revolutionsteori:innehallsfoerteckning [Y-m-dH:i]
titorelli Lade till diskussionsblock |
kritiska_grunddrag_till_en_revolutionsteori:innehallsfoerteckning [Y-m-dH:i] (current)
|
| ====== Kritiska grunddrag till en revolutionsteori. Bortom proletariatets affirmation ====== | ====== Kritiska grunddrag till en revolutionsteori. Bortom proletariatets affirmation ====== |
| |
| //Kan proletariatet när det agerar strikt som klass avskaffa klasserna?// Detta är den grundläggande frågan för all teoretisk reflexion. De arbetslösas och prekäras kamp under den franska vintern 1997−1998 definierade arbetslösheten och prekariteten som hjärtat i lönearbetet, dess potentiella svaghet kom från själva innehållet i klasskampen. Denna kamp tillät en förståelse av frågan som en praktisk fråga inom vår historiska horisont, som klasskampens riktning och insats i //denna kampcykel//. En klassaktivitet kan gå bortom klasserna. Med den omstrukturering som det kapitalistiska produktionssättet nu uppnått producerar proletariatet sitt vara, hela sin existens inom kapitalet, allt mer som en bekräftelse på att en proletär identitet inom kapitalets reproduktion inte är möjlig. Motsättningen mellan klasserna placerar sig på nivån av deras egen reproduktion, det som definierar proletariatets kapacitet att avskaffa kapitalet, att //avskaffa sig självt//. Denna kampcykel är således den praktiska lösningen på begränsningarna och motsättningarna i hela den förflutna klasskampshistorien, dvs. //programmatismen//: revolutionen som klättring till makten och proletariatets affirmation och uppstigande till härskande klass, för att //därefter// negera sig självt. | //Kan proletariatet när det agerar strikt som klass avskaffa klasserna?// Detta är den grundläggande frågan för all teoretisk reflexion. De arbetslösas och prekäras kamp under den franska vintern 1997−1998 definierade arbetslösheten och prekariteten som hjärtat i lönearbetet, dess potentiella svaghet kom från själva innehållet i klasskampen. Denna kamp tillät en förståelse av frågan som en praktisk fråga inom vår historiska horisont, som klasskampens riktning och insats i //denna kampcykel//. En klassaktivitet kan gå bortom klasserna. Med den omstrukturering som det kapitalistiska produktionssättet nu uppnått producerar proletariatet sitt vara, hela sin existens inom kapitalet, allt mer som en bekräftelse på att en proletär identitet inom kapitalets reproduktion inte är möjlig. Motsättningen mellan klasserna placerar sig på nivån av deras egen reproduktion, det som definierar proletariatets kapacitet att avskaffa kapitalet, att //avskaffa sig självt//. Denna kampcykel är således den praktiska lösningen på begränsningarna och motsättningarna i hela den förflutna klasskampshistorien, dvs. //programmatismen//: revolutionen som <ins>maktstegring</ins> och proletariatets affirmation och uppstigande till härskande klass, för att //därefter// negera sig självt. |
| |
| //Radikaldemokratismen// och //alternativismen// är formaliseringen av alla begränsningar inom denna cykel. Innehållet i klassmotsättningen, kapitalets reproduktion, blev dynamiken //och// den inneboende begränsningen i proletariatets kamp. Arbetaridentitetens förfall ger oss inte en framtid av kapitalism med ett mänskligt ansikte, kritik av liberalismen, övertagandet av vårt arbete, vår omvärld och den medborgerliga verksamheten. Sökandet efter en proletär identitet och ett ”proletärt program” gentemot kapitalet innebär endast att ge legitimitet åt kapitalets reproduktion där proletärerna skulle kunna ha kontrollen via en samhällsorganisation där de vore ledare. Det är således frågan om förhållandet mellan de nuvarande kamperna och revolutionen som ånyo måste ställas. Om revolutionen och kommunismen endast är verket av en klass inom det kapitalistiska produktionssättet, kan det inte längre vara överväxten av den vardagliga klasskampens riktning och revolutionen inte längre ett överskridande som produceras inom klassmotsättningens riktning, exploateringen. Den kommunistiska revolutionen är kommuniseringen av förhållandena mellan individer vilka produceras som omedelbart sociala. Bortom proletariatets affirmation är all kommunistisk teori som omformulerats mot de inneboende begränsningarna i denna kampcykel, radikaldemokratismen och alternativismens praktiker, men även mot alla teorier som sörjer programmatismen i namn av teoretisk humanism, kritik av själva arbetet eller av ekonomin. | //Radikaldemokratismen// och //alternativismen// är formaliseringen av alla begränsningar inom denna cykel. Innehållet i klassmotsättningen, kapitalets reproduktion, blev dynamiken //och// den inneboende begränsningen i proletariatets kamp. Arbetaridentitetens förfall ger oss inte en framtid av kapitalism med ett mänskligt ansikte, kritik av liberalismen, övertagandet av vårt arbete, vår omvärld och den medborgerliga verksamheten. Sökandet efter en proletär identitet och ett >>proletärt program>> gentemot kapitalet innebär endast att ge legitimitet åt kapitalets reproduktion där proletärerna skulle kunna ha kontrollen via en samhällsorganisation där de vore ledare. Det är således frågan om förhållandet mellan de nuvarande kamperna och revolutionen som ånyo måste ställas. Om revolutionen och kommunismen endast är verket av en klass inom det kapitalistiska produktionssättet, kan det inte längre vara överväxten av den vardagliga klasskampens riktning och revolutionen inte längre ett överskridande som produceras inom klassmotsättningens riktning, exploateringen. Den kommunistiska revolutionen är kommuniseringen av förhållandena mellan individer vilka produceras som omedelbart sociala. Bortom proletariatets affirmation är all kommunistisk teori som omformulerats mot de inneboende begränsningarna i denna kampcykel, radikaldemokratismen och alternativismens praktiker, men även mot alla teorier som sörjer programmatismen i namn av teoretisk humanism, kritik av själva arbetet eller av ekonomin. |
| |
| | [[http://riff-raff.se/temp/fondements.pdf|Fondements critiques d'une theorie de la revolution]] (pdf, 2,4 MiB) |
| |
| ===== Innehållsförteckning ===== | ===== Innehållsförteckning ===== |
| * Medborgarlönen | * Medborgarlönen |
| * Lönen: arbetets pris | * Lönen: arbetets pris |
| * Medborgarlönen: en kamp !!över!! arbetskraftens bytesvärde | * Medborgarlönen: en kamp <del>över</del> <ins>om</ins> arbetskraftens bytesvärde |
| * Medborgarlönen: ett samhällsprojekt | * Medborgarlönen: ett samhällsprojekt |
| * Medborgarlönen: avskaffande av det kapitalistiska produktionssättet <ins>"Ett avskaffande" eller "avskaffandet" bör det nog vara. /T.</ins> | * Medborgarlönen: avskaffandet av det kapitalistiska produktionssättet |
| * Den <del>sociala</del> arbetaren mot kapitalet <ins>samhälleliga?</ins> | * Den <del>sociala</del> arbetaren mot kapitalet <ins>samhälleliga?</ins> |
| * Lönen: tillägnelse av <del>social</del> rikedom <ins>samhällelig?</ins> | * Lönen: tillägnelse av <ins>samhällelig</ins> rikedom |
| * Illusioner om <del>distribution</del> <ins>fördelning?</ins> | * Illusioner om omfördelning |
| * Behovens dynamik | * Behovens dynamik |
| * Fritid på grundval av merarbete: en försvagning av exploateringen | * Fritid på grundval av merarbete: en försvagning av exploateringen |
| - Avdelning 2 -- Medborgarlön -- kapitalistklassens kamp !!över!! lönen | - Avdelning 2 -- Medborgarlön -- kapitalistklassens kamp <del>över</del> <ins>om</ins> lönen |
| - [[.Kapitel 3:sektion 2|Sektion 2]] -- Begränsningarna i de arbetslösas och osäkra arbetarnas kamp | - [[.Kapitel 3:sektion 2|Sektion 2]] -- Begränsningarna i de arbetslösas och osäkra arbetarnas kamp |
| - Avdelning 1 -- Arbetslösa och osäkra arbetare -- en specifik social identitet | - Avdelning 1 -- Arbetslösa och osäkra arbetare -- en specifik social identitet |
| * Att lyfta socialbidrag: möjlighet och begränsning | * Att lyfta socialbidrag: möjlighet och begränsning |
| * Arbetslösa och osäkra arbetare: en ambivalent identitet | * Arbetslösa och osäkra arbetare: en ambivalent identitet |
| * Ifrågasättandet av lönearbetet och dess begränsning: de arbetslösa som <del>social</del> kategori <ins>samhälls...?</ins> | * Ifrågasättandet av lönearbetet och dess begränsning: de arbetslösa som <ins>socialgrupp</ins> |
| * Arbetslösa som <del>social</del> kategori: en funktion inom lönearbetet <ins>samhälls...?</ins> !!socialgrupp!! inom sociologin | * Arbetslösa som <del>social kategori</del> <ins>socialgrupp</ins>: en funktion inom lönearbetet |
| - Avdelning 2 -- Att agera som klass -- en begränsning | - Avdelning 2 -- Att agera som klass -- en begränsning |
| - [[.Kapitel 3:sektion 3|Sektion 3]] -- Radikaldemokratismen -- Från arbetstidsförändringen till alternativism | - [[.Kapitel 3:sektion 3|Sektion 3]] -- Radikaldemokratismen -- Från arbetstidsförändringen till alternativism |
| * Att ta kapitalet på ordet | * Att ta kapitalet på ordet |
| * Några förutsättningar för den efterföljande intelligensen: kapitalets autonomisering | * Några förutsättningar för den efterföljande intelligensen: kapitalets autonomisering |
| * Klassernas och exploateringens upplösning: //Temps critiques// <ins>med flera</ins> | * Klassernas och exploateringens upplösning: //Temps critiques// med flera |
| * Ett byte av kampcykel | * Ett byte av kampcykel |
| * De ekonomiska fynden hos //Temps critiques// | * De ekonomiska fynden hos //Temps critiques// |
| * Maj 68: ett bestridande av skådespelet | * Maj 68: ett bestridande av skådespelet |
| * En dualistisk teori om skådespelet | * En dualistisk teori om skådespelet |
| - Avdelning 2 -- //Skådespelssamhället// -- en <del>motsättning i termerna</del> <ins>självmotsägelse</ins> | - Avdelning 2 -- //Skådespelssamhället// -- en självmotsägelse |
| * Helheten och delen | * Helheten och delen |
| * Fetischismens eviga problem | * Fetischismens eviga problem |
| - [[.Kapitel 5:sektion 5|Sektion 5]] -- Situationistiska internationalens kvarvarande charm | - [[.Kapitel 5:sektion 5|Sektion 5]] -- Situationistiska internationalens kvarvarande charm |
| - [[.Kapitel 6:innehåll|Kapitel 6]] -- Från ekonomins överskridande till kapitalets överskridande | - [[.Kapitel 6:innehåll|Kapitel 6]] -- Från ekonomins överskridande till kapitalets överskridande |
| - [[.Kapitel 6:sektion 1|Sektion 1]] -- Överskridandet i ekonomin utifrån arbetskritikens <del>termer</del> <ins>begrepp</ins> -- alienation och förtryck | - [[.Kapitel 6:sektion 1|Sektion 1]] -- Överskridandet i ekonomin utifrån arbetskritikens begrepp -- alienation och förtryck |
| - Avdelning 1 -- Alienationen -- kritiken av pengarna och varan | - Avdelning 1 -- Alienationen -- kritiken av pengarna och varan |
| * Pengarna | * Pengarna |
| * Från den isolerade individen till den atomiserade individen | * Från den isolerade individen till den atomiserade individen |
| - [[.Kapitel 6:sektion 2|Sektion 2]] -- Den atomiserade individen -- individ, klass, gemenskap | - [[.Kapitel 6:sektion 2|Sektion 2]] -- Den atomiserade individen -- individ, klass, gemenskap |
| - Avdelning 1 -- Individens <del>partikularitet</del> <ins>atomis....nånting...kanske? /T</ins> | - Avdelning 1 -- Individens <del>partikularitet</del> <ins>atomiserade existens</ins> |
| * Individ--samhälle: deras enhet är partikularitetens centrala element | * Individ--samhälle: deras enhet är partikularitetens centrala element |
| * Individens partikularitet, dess klasstillhörighet | * Individens partikularitet, dess klasstillhörighet |