Warning: Undefined array key "ns" in /customers/3/0/2/riff-raff.se/httpd.www/wiki/conf/local.protected.php on line 47 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/3/0/2/riff-raff.se/httpd.www/wiki/conf/local.protected.php:47) in /customers/3/0/2/riff-raff.se/httpd.www/wiki/inc/auth.php on line 431 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/3/0/2/riff-raff.se/httpd.www/wiki/conf/local.protected.php:47) in /customers/3/0/2/riff-raff.se/httpd.www/wiki/inc/actions.php on line 38
This shows you the differences between two versions of the page.
Next revision | Previous revision | ||
reichenbach:aterblick_oever_kapd [Y-m-dH:i] titorelli skapad |
reichenbach:aterblick_oever_kapd [Y-m-dH:i] (current) titorelli |
||
---|---|---|---|
Line 11: | Line 11: | ||
En leninist skulle påstå att det som fattades var ett ledarparti som skulle ha avslöjat socialdemokraternas krigspolitik och att det var frånvaron av ett sådant parti som hindrade revolutionärerna från att slutföra den revolutionära situationen. | En leninist skulle påstå att det som fattades var ett ledarparti som skulle ha avslöjat socialdemokraternas krigspolitik och att det var frånvaron av ett sådant parti som hindrade revolutionärerna från att slutföra den revolutionära situationen. | ||
- | Förhållandena i Tyskland skiljde sig markant från de i Ryssland. Ryssland framträdde ur århundraden av autokratiskt styre. Hela den sociala atmosfären var mogen för en grundläggande förändring. Tyskland hade en tradition av parlamentariska institutioner, | + | Förhållandena i Tyskland skiljde sig markant från dem i Ryssland. Ryssland framträdde ur århundraden av autokratiskt styre. Hela den sociala atmosfären var mogen för en grundläggande förändring. Tyskland hade en tradition av parlamentariska institutioner, |
//Vilken var rådens verkliga verksamhet i förhållande till facken och partierna?// | //Vilken var rådens verkliga verksamhet i förhållande till facken och partierna?// | ||
Line 69: | Line 69: | ||
//Varför upplöstes KAPD 1923?// | //Varför upplöstes KAPD 1923?// | ||
- | Partiet upplöstes i själva verket inte 1923. Efter att »marsaktionen» hade misslyckats (och senare även upproret 1923) så återstod endast något hundratal aktivister. Ursprungligen var vi ett parti av industrimilitanter med blott ett fåtal avlönade funktionärer. När dessa militanters stridsåtgärder dog ut så upphörde helt enkelt vårt parti att existera. Det handlade inte om att fatta något politiskt beslut. När våra militanter upphörde att vara aktiva var allt som återstod att erkänna | + | Partiet upplöstes i själva verket inte 1923. Efter att »marsaktionen» hade misslyckats (och senare även upproret 1923) så återstod endast något hundratal aktivister. Ursprungligen var vi ett parti av industrimilitanter med blott ett fåtal avlönade funktionärer. När dessa militanters stridsåtgärder dog ut så upphörde helt enkelt vårt parti att existera. Det handlade inte om att fatta något politiskt beslut. När våra militanter upphörde att vara aktiva var allt som återstod att erkänna |
Vi misslyckades av flera orsaker. För det första var vi under vår bästa period 1921 blott 30 000 medlemmar, vilket är en väldigt låg siffra i ett proletariat om flera miljoner. För det andra så överskattade vi arbetarnas revolutionära potential och de ekonomiska faktorernas roll som inititativtagare till revolutionär aktivitet. I den bemärkelsen hade våra politiska motståndare i det socialdemokratiska partiet Ebert och Scheidmann en mer realistisk förståelse då de drog slutsatsen att kampen för ekonomiska förbättringar kan föras medelst reformer och måste leda till revolution. Eventuellt gjorde vi misstaget i vår analys av samhället att anta att det kretsade allt för mycket kring en ekonomisk axel även om det sannerligen under 1920-talet var den viktigaste faktorn. | Vi misslyckades av flera orsaker. För det första var vi under vår bästa period 1921 blott 30 000 medlemmar, vilket är en väldigt låg siffra i ett proletariat om flera miljoner. För det andra så överskattade vi arbetarnas revolutionära potential och de ekonomiska faktorernas roll som inititativtagare till revolutionär aktivitet. I den bemärkelsen hade våra politiska motståndare i det socialdemokratiska partiet Ebert och Scheidmann en mer realistisk förståelse då de drog slutsatsen att kampen för ekonomiska förbättringar kan föras medelst reformer och måste leda till revolution. Eventuellt gjorde vi misstaget i vår analys av samhället att anta att det kretsade allt för mycket kring en ekonomisk axel även om det sannerligen under 1920-talet var den viktigaste faktorn. | ||
Line 87: | Line 87: | ||
// | // | ||
- | Det gjorde han. Å andra sidan angrep även Lenin oss, men från ett annat håll (i sin berömda »Radikalismen – kommunismens barnsjukdom» och anklagade oss för adventurism, | + | Det gjorde han. Å andra sidan angrep även Lenin oss, men från ett annat håll (i sin berömda »Radikalismen – kommunismens barnsjukdom») och anklagade oss för adventurism, |
//Vem var Anton Pannekoek?// | //Vem var Anton Pannekoek?// |