This is an old revision of the document!

Kritiska grunddrag till en revolutionsteori. Bortom proletariatets affirmation

Kan proletariatet när det agerar strikt som klass avskaffa klasserna? Detta är den grundläggande frågan för all teoretisk reflexion. De arbetslösas och prekäras kamp under den franska vintern 1997−1998 definierade arbetslösheten och prekariteten som hjärtat i lönearbetet, dess potentiella svaghet kom från själva innehållet i klasskampen. Denna kamp tillät en förståelse av frågan som en praktisk fråga inom vår historiska horisont, som klasskampens riktning och insats i denna kampcykel. En klassaktivitet kan gå bortom klasserna. Med den omstrukturering som det kapitalistiska produktionssättet nu uppnått producerar proletariatet sitt vara, hela sin existens inom kapitalet, allt mer som en bekräftelse på att en proletär identitet inom kapitalets reproduktion inte är möjlig. Motsättningen mellan klasserna placerar sig på nivån av deras egen reproduktion, det som definierar proletariatets kapacitet att avskaffa kapitalet, att avskaffa sig självt. Denna kampcykel är således den praktiska lösningen på begränsningarna och motsättningarna i hela den förflutna klasskampshistorien, dvs. programmatismen: revolutionen som klättring till makten och proletariatets affirmation och uppstigande till härskande klass, för att därefter negera sig självt.

Radikaldemokratismen och alternativismen är formaliseringen av alla begränsningar inom denna cykel. Innehållet i klassmotsättningen, kapitalets reproduktion, blev dynamiken och den inneboende begränsningen i proletariatets kamp. Arbetaridentitetens förfall ger oss inte en framtid av kapitalism med ett mänskligt ansikte, kritik av liberalismen, övertagandet av vårt arbete, vår omvärld och den medborgerliga verksamheten. Sökandet efter en proletär identitet och ett ”proletärt program” gentemot kapitalet innebär endast att ge legitimitet åt kapitalets reproduktion där proletärerna skulle kunna ha kontrollen via en samhällsorganisation där de vore ledare. Det är således frågan om förhållandet mellan de nuvarande kamperna och revolutionen som ånyo måste ställas. Om revolutionen och kommunismen endast är verket av en klass inom det kapitalistiska produktionssättet, kan det inte längre vara överväxten av den vardagliga klasskampens riktning och revolutionen inte längre ett överskridande som produceras inom klassmotsättningens riktning, exploateringen. Den kommunistiska revolutionen är kommuniseringen av förhållandena mellan individer vilka produceras som omedelbart sociala. Bortom proletariatets affirmation är all kommunistisk teori som omformulerats mot de inneboende begränsningarna i denna kampcykel, radikaldemokratismen och alternativismens praktiker, men även mot alla teorier som sörjer programmatismen i namn av teoretisk humanism, kritik av själva arbetet eller av ekonomin.

Innehållsförteckning

Förord

Kapitel 1 – En historisk uppochnedvändning. Arbetslösheten definierar lönearbetet
1. Sektion 1 – Exploatering
2. Sektion 2 – Uppochnedvändningens historia
  1. Avdelning 1 – En fråga om klasskamp
  2. Avdelning 2 – En historisk dialektik
    - Första perioden
    - Andra perioden
      - en mognadsfas: 1896-1936
      - kategoriernas befästning: 1936-1970
  3. Avdelning 3 – Tredje perioden, den nuvarande situationen
    - Allmänt förhållningssätt till omstruktureringen av förhållandet mellan proletariat och kapital
    - Arbetaridentitetens förstörelse
    - Arbetslöshet–osäkerhet: en ny definition av det avlönade arbetet
      - en aktuell utveckling: några lagar och överenskommelser
      - en ny kompromiss
      - den nya kompromissen skrider till verket
        
        socialbidrag
        
        det kvinnliga arbetet
        
        de unga
        
        några förhandlingar mellan företagen
        
        den sociala dialogen
Kapitel 2 – Om de arbetslösas kamp mot den barocka /caducité/ exploateringen
1. Sektion 1 – De arbetslösas kamp i den nya kampcykeln
  1. Avdelning 1 – Arbetslösheten är inte ett tecken på kapitalets föråldring
  2. Avdelning 2 – Ny cykel – Proletariatet ifrågasätter sig självt
2. Sektion 2 – Om den proletära aktiviteten som ifrågasättande av sig själv
  1. Avdelning 1 – Kapitalet som processerande motsättning
    - Arbetets sociala krafter existerar endast objektiverade inom kapitalet
    - Den produktiva arbetaren kontra den sociala arbetaren: en självförnekelse
  2. Avdelning 2 – De arbetslösa och osäkra arbetarna är inte ett avantgarde
  3. Avdelning 3 – Kapitalet såsom processerande motsättning: grunden för kontrarevolutionen
Kapitel 3 – Det kapitalistiska produktionssättets reproduktion definierar arbetslösheten inom lönearbetet
1. Sektion 1 – Den barocka /caducité/ exploateringen – kapitalackumulationens dynamik
  1. Avdelning 1 – Arbetslösheten har endast lönearbetet som horisont
    - Om arbete för alla
      - Kampen för anställning
      - Att återvinna vänstern
    - Medborgarlönen
      - Lönen: arbetets pris
      - Medborgarlönen: en kamp över arbetskraftens bytesvärde
      - Medborgarlönen: ett samhällsprojekt
      - Medborgarlönen: avskaffande av det kapitalistiska produktionssättet
        
        Den sociala arbetaren mot kapitalet
        
        Lönen: tillägnelse av social rikedom
        
        Illusioner om distribution
        
        Behovens dynamik
        
        Fritid på basis av merarbete: en försvagning av exploateringen
  2. Avdelning 2 – Medborgarlön – kapitalistklassens kamp över lönen
2. Sektion 2 – Begränsningarna i de arbetslösas och osäkra arbetarnas kamp
  1. Avdelning 1 – Arbetslösa och osäkra arbetare – en specifik social identitet
    - Identitetens konstruktion
    - Att lyfta socialbidrag: möjlighet och begränsning
    - Arbetslösa och osäkra arbetare: en ambivalent identitet
      - Ifrågasättandet av lönearbetet och dess begränsning: de arbetslösa som social kategori
      - Arbetslösa som social kategori: en funktion inom lönearbetet
  2. Avdelning 2 – Att agera såsom klass – en begränsning
3. Sektion 3 – Radikaldemokratismen – Från arbetstidsförändringen till alternativism
  1. Avdelning 1 – En första ansats… Lönearbetet utan kapitalet
  2. Avdelning 2 – En andra ansats… Att konstruera alternativ
    - Förutsättningarna för kommunism och alternativ
    - Att bemästra sin existens omständigheter
      - Alternativets parti
      - Från staten till direktdemokratin
      - Om kapitalet som kontrollerat producerar något annat
        
        Proletariatets affirmation blir ett kapitalistiskt alternativ
        
        Politisk vilja och val av samhälle
        
        De vardagliga kamperna som alternativa projekt: arbetstidsförkortning och universell utdelning
        
        En paradoxal reformism
        
        De alternativa initiativen: motsamhället
  3. Avdelning 3 – Om radikaldemokratismen i allmänhet
Kapitel 4 – De arbetslösas och osäkra arbetarnas kamp – Den revolutionära aktiviteten i den nya kampcykeln
1. Sektion 1 – Kritiken av arbetet i allmänhet och i de arbetslösas kamp i synnerhet
2. Sektion 2 – Arbetslösas och osäkra arbetares kamp – ideologierna som baseras på kritiken av arbetet
Kapitel 5 – Från kritiken av arbetet till överskridandet av programmatismen: en teoretisk övergång, Situationistiska internationalen
1. Sektion 1 – Definitionen av proletariatet – ett ömtåligt tillstånd av nåd
2. Sektion 2 – Skådespelet
3. Sektion 3 – Skådespelet och dess avskaffande – en objektiv historia om produktivkrafter
4. Sektion 4 – Proletariatets negation och dess innehåll
5. Sektion 5 – Situationistiska internationalens kvarvarande charm
Kapitel 6 – Från ekonomins överskridande till kapitalets överskridande
1. Sektion 1 – Överskridandet i ekonomin utifrån arbetskritikens termer – alienation och förtryck
2. Sektion 2 – Den atomiserade individen – individ, klass, gemenskap
Kapitel 7 – Att avskaffa kapitalet
1. Sektion 1 – Klasskampen är praxis
2. Sektion 2 – Från nuvarande kamper till revolutionen
3. Sektion 3 – Kapitalets överskridande och kommunismens innehåll